Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 52 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förstärkning av dålig terräng. - Jättestora lyftredskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

något av den huru nära än hålen ligga varandra. Då hålet fått ett sådant djup att
man anser det tillräckligt, kastar man ned betong eller en liknande blandning av
sten och murbruk i detsamma. Man ersätter nu borrstampen med en annan som
ser ut som en sockertopp och vilken stampar ned materialet i samma mån som det
kastas in. Slutligen användes en tredje stamp med flat botten för att
pressa till ytan på hålet. På detta sätt tränges betongen in i alla hålrum i
terrängen, vilken sålunda1 förstärkes så väl genom den mekaniska
sammanpressningen som genom betongpelarna, vilka bilda ett med marken.

När grundläggningen är avslutad använder man till byggnadens grundmurar
framförallt betong. Denna är på samma gång vattentät och obrännbar,
och bildar de två eller tre våningar under jorden som fordras i ett
modernt hus för värmerum, maskinrum, källare etc.

Jättestora lyftredskap.

Så snart man kommer ovan marken blir man i avseende på farten i byggandet be-
roende av de lyftapparater man har till förfogande. Man har ersatt handspelet
på ställningarna med elektriska motorer. Dessa lyfta på tre å fyra minuter upp de
huggna fasadstenarna, som fyra man långsamt och med möda hissade upp. Det
övriga materialet, tegelstenar, säckar, föres upp med hjälp av hissar.

MODERN MASTKRAN Dessa kranar ersätta ställningarna för uppforsling av byggnadsmaterialet. De placeras mitt i byggningen och taga sålunda intet särskilt utrymme.

Men många stora byggnader konstrueras numera med ett starkt skelett, en
benstomme av järn, och det vanliga blocket duger icke längre för att lyfta
upp de stora järnbalkarna. Här ha kommit nya maskiner, s. k.
mastkranar eller derricks, ett slags järntorn, på vilkas krön en
arm rör sig i alla riktningar med sin hissanordning.

I motsats till de gamla byggnadsställningarna taga dessa inte något
utrymme från gatan, utan placeras vanligen mitt inne i byggningen.
De kunna sålunda tjänstgöra överallt inom denna och lägga upp
materialet just där man vill ha det. Man undviker sålunda varje ny förflyttning;
järndelarna lyftas upp och läggas på sin plats och man har blott att nita fast dem.
Vår illustration visar en av de största derricks som blivit byggda, Schotchman i
London. Dess totala höjd uppgår till 70 meter.

Den enkla mastkranen är icke så kolossal men börjar numera användas för höga
byggnader med medelstor yta. Som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>