- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
106

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matcher vid nitning av fartygsskrov

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men har knappast något inflytande på tiden som åtgår till att forma huvudet.

Hålens avstånd är av vikt i fråga om placeringshastigheten. Då skarven
omfattar ett stort antal tätt sammanställda nitar, arbetar man fortare än då nitarna äro
på större avstånd från varandra. Det går mycket fortare för en nitare att sätta in
tusen nitar, om han arbetar på marken nära kölen än om han arbetar på en
ställning uppe vid skrovets överkant. Likaså går arbetet fortare i ett skyddat varv än
i fria luften, särskilt vid fult väder.

Metallen, varav nitarna äro gjorda, har naturligtvis ett mycket stort inflytande
på arbetshastigheten. Man arbetar mycket fortare med nitar av mjukt järn än med
stålnitar, särskilt om dessa, såsom ofta är fallet, äro starkt härdade.

Dessa olika förutsättningar visa hur svårt det är att sinsemellan jämföra olika
arbetsprestationer, ty arbetet på olika varv
sker mycket sällan under fullständigt lika betingelser.

illustration placeholder
ETT ARBETSLAG SYSSELSATT MED NITNING PÅ EN PASSÄGERARÅNGARES SKROV

Den hydrauliska nitningsmaskinen är upphängd vid en likaledes hydraulisk hiss som rör

sig på en luftbana. Den mycket kraftiga nitmaskinen har två meter långa armar, vilket

gör det möjligt att nita flera rader nitar längs med skrovets sidoplåtar. Man ser den

lik en kolossal hästsko på fotografiens mitt.


Enligt en uppgift från England har en arbetare vid namn W. Smith vid J. Browns
skeppsvarv i Clydebank (Skottland) kommit upp till 6.783 nitar på en nio timmars
arbetsdag, d. v. s. 754 nitar av 22 millimeters längd och 11 à 12,7 millimeters
diameter per timma. Arbetslaget bestod av två arbetare som placerade nitarna, två
gossar som togo dem ur ugnen och en nitare försedd med en penumatisk handhammare
av Boyers system, vägande nio kilo.

Vid ett annat försök vid Beardmores varv i Dalmuir (Skottland) indrev en
arbetare vid namn D. Deviney, vilken arbetade med en hydraulisk press, 491 nitar
per timme» Nitarna hade 11 millimeters diameter och deras längd varierade mellan
11 och 14 millimeter. Alltså 4.222 nitar på nio timmars arbetsdag, vilket är ett
mycket vackert resultat. Arbetslaget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free