Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heron från alexandria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Av ERNST NACHMANSON
FIL. DR. DOCENT I GREKISKA SPRÅKET OCH LITTERATUREN VID UPPSALA UNIVERSITET
HERON från Alexandria, matematikern, mekanikern, fysikern, geodeten, teknikern,
hör icke till de nyskapande andar, vilkas egna djärva tankar och väckande uppslag
gett sin prägel åt ett helt tidevarv. Heron är epigonen, den beläste kompilatorn, vilken,
för att nyttja hans egna ord, ser sin uppgift däri att till efterföljande matematikers
och teknikers praktiska bruk i ordnad följd framlägga resultaten av föregångarnes
arbeten och därvid också infoga de egna förbättringarna och uppfinningarna. Men –
såsom ofta plägat ske, särskilt under antiken – för samlaren och bearbetaren, som i lätt
tillgänglig, populär form tillrättalade andras tankar, råkade de egentliga upphovsmännen
och deras skrifter i glömska. Så har det kommit sig, att Heron, liksom Euklides,
århundradena igenom fått gälla som en av matematikens heroer, ehuru den ene så litet som
den andre hör till banbrytarne.
För de exakta vetenskapernas och speciellt för teknikens historia äro emellertid
Herons skrifter av högsta värde, då de, som jag nyss antydde, utgöra den viktigaste,
i många fall den enda källan för vår kunskap om antikens arbeten i hithörande
stycken. Ur Herons verk ha grekiska och byzantinska, romerska och arabiska
forskare och tekniker hämtat lärdom; ända till Indien har hans inflytande sträckt sig.
Och fram mot renässansen har studiet av Herons verk gett forskningen kraftiga
impulser; ja, man kan säga, att grundandet av den nyare fysiken och tekniken
möjliggjorts i och genom Herons skrifter. Namn som Ioannes Regiomontanus,
Lionardo da Vinci och Galileo Galilei bära därom vittne. Mången tanke, som dyker
upp i de dåtida naturforskarnes skrifter, månget experiment, som av dem beskrives
utan angivande av källa, har, såsom sedermera visat sig, lånats från Heron.
Angående Herons levnadsomständigheter veta vi med säkerhet endast, att han
var en egyptisk grek från Alexandria, den senare helleniska odlingens högsäte. Den
så kallade Heroniska frågan, d. v. s. frågan
om när Heron levat och därmed vilken tidsålder de genom honom traderade
kunskaperna egentligen tillhört, har länge sysselsatt den klassiska filologien, men
kan ännu icke anses såsom definitivt löst. Åsikterna om dateringen svänga mellan
c:a 100 f. Kr. och c:a 200 e. Kr. Ända ner till inemot 300 går INGEBORG
HAMMER-JENSEN i Köpenhamn, en av samtidens främsta kännare av den antika
naturforskningens historia; det är mycket möjligt att hon har rätt.
Herons talrika skrifter visa hans rörliga arbetsförmåga och mångsidiga intressen.
En del av dem tillhöra den rena matematiken, innehålla dels definitioner, dels systematisk handledning till beräkning av planimetriska
figurer och stereometriska kroppar, dels ock i samband därmed samlingar
av aritmetiska, planimetriska och stereometriska räkneuppgifter, ävensom geometriska
bevis. Till denna grupp av arbeten hör hans Metrika i två böcker. I första
bokens åttonde kapitel finna vi den bekanta formeln för beräkning av triangelns
yta:
delta = roten ur (p*(p-a)*(p-b)*(p-c))
 |
FIG. 1 o. 2 – HERONS ÅNGKULA Se i texten hur apparaten fungerar. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
