Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 123 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strövtåg i vetenskapens omgivningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

UPPFINNINGAR, UPPTÄCKTER, KURIOSA

En anordning som skyddar barnen mot skakningar.

Om mamma är ensam, är det icke lätt för henne att undvika att barnet skakas
i vagnen var gång hon skall utför eller uppför en trappa eller över en gata, och
detta är varken angenämt eller alldeles utan fara för den lilla parveln. Men barnet
behöver icke längre bli utsatt för stötar om föräldrarna förändra det lilla fordonet
så som visas på vår avbildning, för vilken vi ha att tacka vår kollega The Scientific
American. Bilden visar hur uppfinnaren (vi kunna slå vad om att han ej är ungkarl)
har löst problemet att undvika stötar, när man t. ex. går ned för en trappa. Innanför
hjulen på bägge sidorna om vagnen äro tvenne järnband fastade och böjda
såsom synes på avbildningen; den undre vinkelspetsen är avskuren så att den
icke rör vid marken. Därigenom vilar vagnen på sitt enda hjulpar, men utan
att kunna väga över varken framåt eller bakåt. De båda järnbanden fylla alltså
två ändamål: dels stödja de vagnen medan hjulen flyttas från ett trappsteg till
ett annat och dels hålla de den stadig om man lämnar den på en trottoar eller
annan slät mark utan alltför stark sluttning.

DEN LILLA VAGNEN FÖRSEDD MED SINA STÖD

Det är viktigt att lufta fötterna.

De orsaker som ligga till grund för att man gör små öppningar i männens
hattar gälla i ännu högre grad för skodonen, åtminstone för höga sådana och
alldeles särskilt för lackerade. Hur många plågor och smärtor i fötterna, däri
inbegripet allt ont som man skriver på trånga och illa gjorda skodons konto, skulle ej
kunna undvikas och hur skulle ej de alltför starka utdunstningarne från fötterna och de
olägenheter de föra med sig kunna minskas, om våra skodon vore något mer luftiga än
de äro. Detta är ingen ny tanke, men den har föranlett en uppfinnare att finna på ett
sätt att lufta våra fötter utan att göra skodonen genomträngliga för
vatten eller förstöra deras utseende eller försvåra deras tillverkning.

Anordningen består av en mycket liten ventil, som infogas i ett
uthugget hål på skons sida. Den består av ett slags dubbelknapp
A, vars yttre huvud B är genomborrat av flera hål C som
utmynna i knappens inre i en hålighet D, vilken är gängad för att svara
mot en kärna E, genomdragen med en mittkanal F, Då man
betraktar genomskärningen av ventilen, ser man att luften tränger in i
skon om kärnan E ej är inskruvad ända till botten av
håligheten D. Luften går då genom hålen C och kanalen F. Härav
framgår: I:o att vattnet, naturligtvis om det ej regnar alltför våldsamt,
ej kan följa samma väg och följaktligen ej kan tränga in i skon; 2:o att ventilen
kan stängas fullständigt eller öppnas mer eller mindre beroende på hur långt kärnan
E är inskruvad i håligheten D. (Se den bifogade figuren). Man kan alltså
reglera skons ventilation efter den yttre luftens temperatur eller också fullständigt
avstänga densamma.

MINIATYRVENTILEN FÖR ATT VENTILERA SKONS INRE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>