Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framstegen vid uppförandet av fabrikskorstenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållanden till vilka man måste taga hänsyn vid ett skorstensbygge äro ganska många,
och de viktigaste frå-gor byggaren måste göra sig innan han börjar sitt arbete äro
följande; vilken höjd skall skorstenen ha över marken, vilken diameter vid krönet?
På vilket djup finnes lämplig terräng för grunden? Hur är denna terräng beskaffad,
vilket tryck kan man anbringa på densamma per kvadratcentimeter? Om man finner
en vattennivå, vilken är dennas högsta och lägsta läge? Vilka dimensioner ha kanalerna
och ledningarna; hur äro de belägna och vilken genomskärning ha de? Vilken
temperatur har den utströmmande gasen? Vilken är dess sammansättning,
syrahalt, fuktighet, etc? Vilket eldstadsystem användes, med eller
utan rökförbrännare? Rostens eller eldstadens yta, den totala
kolförbrukningen per timme? Hur många möjligheter till misstag insmyga
sig icke på detta sätt i fabrikskorstensproblemet!
Byggandet sker inifrån, och arbetarne fästa en bräda vid arbetshöjden och höja denna undan för undan allt efter behov. För att kunna komma upp till
arbetsbrädan fäster man på innersidan stegpinnar av järn, tre per meter, vilka sedan
göra tjänst då skorstenen behöver undersökas eller repareras. Materialet hissas
likaledes upp inuti skorstenen med en kabel och ett spel. Om man betänker att
somliga skorstenar ha en inre diameter av ända till 3,5 m. inser man att
upphissningen och arbetet kan försiggå relativt bekvämt.
Men en skorsten av något så när betydande dimensioner är så tung, att
svårigheterna vid grundläggningen bli ansenliga, och de förstoras ytterligare
därigenom att fabrikerna vanligtvis byggs på mindervär dig mark vid sjöstränder eller vid
hamnplatser, där terrängen ofta är av dålig beskaffenhet.
Grundläggningskostnaderna utgöra därför en stor post i det ofta
höga priset på en tegelskorsten. Man har sökt ersätta teglet med plåt, men det är svårare
att underhålla en plåt skorsten; särskilt vid havskusten rostar den så att den snart blir
oduglig.
 |
| PLATTOR AV ARMERAD BETONG ENLIGT MONNOYERS SYSTEM c, plattan bestående av en rak del samt kroken; a, inre armaturen i varje platta; b, vertikalarmatur, som förenar alla lagren sinsemellan; d, horisontalarmaturer som förena alla plattor i samma lager; b, byglar som förena den vertikala armaturen med plattorna. - Den mörkaste delen i krokens inre föreställer fyllningen som åstadkommer sammanfogningen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
