Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 149 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framstegen vid uppförandet av fabrikskorstenar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en tegelbyggnad, men tack vare den längsgående stålarmeringen kan man uppnå
stabilitet mot blåsten med en vikt som ej uppgår till fullt hälften av en
tegelskorstens. Ty för det första blir för lika motstånd jämviktsmomentet fördubblat
därigenom att konstruktionen motstår dragkraften, och å andra sidan kan man i fråga
om byggnader av armerad betong utan fara anbringa ett större tryck pr
kvadratcentimeter än vid tegelbyggnader. Tack vare den betydligt minskade vikten på det
hela kan man också minska grunden.

Ehuru dessa skorstenar se svaga ut äro de dock mycket stadiga och icke ens en
sänkning i marken förorsakar deras fall; men ögat är ej vant vid
den cylindriska formen som överraskar till den grad, att man gärna
inbillar sig att diametern vid krönet är större än vid basen. Men
det finns ett annat tillvägagångssätt, Monnoyers system, som gör
det möjligt att med armerad betong uppföra en skorsten av den vid
tegelkonstruktionen vanliga koniska formen och som
dessutom erbjuder även andra viktiga fördelar,
nämligen att ställningar och formar bli överflödiga.

Grundläggningen och grundmurarne utföras på vanligt sätt, men själva
skorstensbygget erinrar något om tillvägagångssättet vid uppförandet av en tegelskorsten.
Man begagnar sig av ett slags stora tegel, kallade plattor, vilka gjutas i förväg av
betong och armeras så att de låta handtera sig. Dimensionerna äro 1,35 meter i längd
och 0,26 meter i höjd; tjockleken varierar och avtar ju mer man närmar sig krönet.
Antalet plattor som åtgå till varje varv varierar likaledes efter skorstenens
diameter. Polygonen som bildas av plattvarven får allt flera sidor ju större omkrets
skorstenen skall ha.

UPPSÄTTNING AV EN PLÅTSKORSTEN

Plattorna ha en egen form. I ena ändan äro de försedda med ett utspringande
huvud, ett slags halvcylindriskt valv som inåt bildar liksom en krok; då de läggas på det
underliggande varvet bilda de en oavbruten valk från skorstenens
bas till dess krön. I krokens hålighet infogas grannplattans
ända mer eller mindre, så att man med plattor av samma
dimensioner så småningom kan minska lagrens omkrets och giva
skorstenen den önskade koniska formen.

I krokarnas hålighet insättas lodräta järnstänger, vilka så att säga bilda skorstenens
benstomme, och man igjuter betong undan för undan som
byggnaden växer. Betongen blir sålunda liggande i de
halvcylindriska utsprången som i en form; man åstadkommer härigenom att
skorstenen eller åtminstone dess stomme bildar en enda sammanhängande massa.
Varje platta är i övre kanten försedd med en ränna, avsedd till att
innehålla en horisontell armering, som ligger ingjuten i skarven. Slutligen förbinda
järnbyglar den lodräta armeringen med det hela.

Liksom vid tegelskorstenar utföres arbetet inifrån, och arbetarna stå på ett golv,
som vilar direkt på plattorna; därigenom undviker man alla slags ställningar. En
del av dessa skorstenar som byggts enligt Monnoyers system äro på en viss höjd
försedda med en cirkelformig vattenreservoar, som till exempel Thomson-Houston
kompaniets i Chateauroux, som är 50 meter hög

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>