Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framstegen vid uppförandet av fabrikskorstenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av det naturliga drag som uppstår genom värmet som går bort genom skorstenen
(fig. sid. 150).
Detta beror på att infogandet av trycktransformatorn i cirkulationen endast
förorsakar en obetydlig ökning i motståndet (10 proc), då däremot infogandet av en
insugningsventilator medför en motståndsökning, som nästan alltid är större än det
naturliga drag, varöver man förfogar.
Dessutom passerar endast en ringa del av totala gasmängden ventilatorn, som ger
den ett levande tryck, en dubbel anledning att använda föga skrymmande
ventilatorer. Detta levande tryck utnyttjas som
drivkraft för att framkalla den ytterligare tryckminskning som behövs för att
framdriva gaserna. Härav härleder sig namnet trycktransformator, som man givit Prats
skorsten. Med ett ord, verkan som skall åstadkommas består här endast i att
påskynda det naturliga draget, som automatiskt varierar mellan vissa gränser, och
ventilatorn, som arbetar på en reducerad yta, kan väljas så att den ger största möjliga
utbyte.
Det hela består av en murad, förhållandevis lätt bas, ty den har ej att uppbära
någon större tyngd. Denna del avslutas i övre ändan av ett koniskt parti C, där de
direkt från eldstaden kommande gaserna sammanträngas av det naturliga draget.
Därovanför vilar en expansionskammare A
och slutligen själva skorstensröret B, vars
uppåt vidgade form har till ändamål att reducera trycket till ett minimum, vilket
är nödvändigt för att motorluften och de insugna gaserna hastigt skola spridas ut i
atmosfären. I skorstenens nedre del utmynnar en böjd ledning R utgörande en
med ventilatorn förenad inblåsare och en ånginjektor S, som ingriper i händelse
ventilatorn skulle stanna. «
Allt efter ventilatorns plats kan den till sammanträngningspunkten C införa
antingen kall, utifrån tagen luft eller också varma gaser från kanalerna. I förra
fallet står ventilatorn fullständigt utanför
gascirkulationen, men tillförseln av kall luft sänker temperaturen i skorstenen och nyttan
av det naturliga draget minskas i proportion till avkylningen. I andra fallet
arbetar ventilatorn i varma gaser liksom vid ett vanligt sugdrag; men tack vare den
ringformiga, centralt belägna injektionsanordningen, som driver in gaserna i
skorstenens koniska del parallellt med dess axel uppstå inga virvlar i
distributionskammaren.
Vi sade att Prats system även är försett med en ånginjektor; det kan inträffa att
av en eller annan orsak, såsom skada eller strömbrist dynamon och ventilatorn som
den driver stannar. Draget upphör då nästan fullständigt. Ånginjektorn griper då
in och förhindrar så verksamt som möjligt ett plötsligt avbrott. Denna ånginjektor
kan också med fördel användas för att öka draget, i fall man plötsligt skulle behöva
mera ånga i pannorna.
Denna skorsten, som åtminstone ur estetisk synpunkt är så avvikande från vad vi
äro vana att se, äger alltså först och främst den fördelen att den tar mindre plats och
är mycket lättare än en tegelskorsten. I de stora fabrikerna har man därför vanligtvis
uppfört flera och beräknar en per 500 kvadratmeters eldyta för att uppnå bättre
drag.
Bränslebesparingen måste även tagas med i beräkningen. Så som draget verkar med
hjälp av de mekaniska anordningar vi beskrivit blir det möjligt öka kolmängden i
eldstaden; därav följer att luften, vilken måste gå igenom ett tjockare kollager,
avger en större del av sitt syre och avsevärt höjer eldstadstemperaturen. Då det är
möjligt att använda sämre kol, så talar även den omständigheten till fördel för det nya
systemet.
Man anför vissa fall, då man för att öka draget i en stor skorsten med fördel placerat
en av Prats skorstenar inuti densamma.Detta är t. ex. fallet vid elektricitetsverket i
Milano.
Fabriksskorstenarne kunna även ha en annan uppgift än den att underlätta
förbränningen; i de stora bangårdarna kan man få se höga skorstenar på
lokomotivstallen, vilka icke ha något annat ändamål
än att hjälpa lokomotiven att lättare få upp ångan.
Små eller stora, tjocka eller höga, byggda av metall, tegel eller cement utgöra
fabrikskorstenarna en verklig symbol för ett lands industriella utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
