Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 219 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Illusionen pä teatern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men därutanför hejdas blicken av den täta dimman som illusoriskt framställes av tyll-
ridåerna. Man kan icke gissa sig till fartyget som ligger färdigt för att dyka
fram ur dimman.

En första tyllridå dragés hastigt upp; dimmans täthet avtar och åskådaren ser
det svaga ljuset från lantärnorna; en andra ridå dras upp, ljusen bli något mer synliga
och även de upplysta ventilerna kunna urskiljas; tredje ridån, och samtliga ljus
visa sig tydligare; fjärde ridån, fartygets form avtecknar sig; femte, sjette ridån,
det hela framstår tydligt, ljusen stråla klart; postångaren har löpt in i hamnen.
Och ljusens och formernas gradvisa framträdande, som beräknats på förhand, ger
intryck av att fartyget verkligen närmar sig, klyver dimman och går rakt fram mot
åskådaren. Verkan var mycket fängslande och framgången storartad.

SCHEMATISK FIGUR SOM VISAR TRICKET MED DEN »GYLLENE FLUGAN». B, trapets som bäres upp av två rullar AA’, på den fasta bryggan PP’, vilken går tvärs över scenen uppe vid takfrisen; CC’ trummor, på vilka linorna, som förflytta trapetsen rullas upp; M, fix punkt med fäste för linorna, som gå över trissorna CC’, HH’ och förenas i kabeln K, som bär upp dansösen D.

Genom att på detta sätt kombinera tyllridåer med ljusverkningar för att erhålla
mer eller mindre långsamma uppenbarelser från något obestämt, töckenartat, till
fullkomlig tydlighet kan man uppnå överraskande effekter. Man använder sig också
gärna av mörkret på teatern, och vad man kallar »svart magi» har inga andra medel.
Hela scenen, fond, golv, tak och sidor, är
överklädd med svart tyg; både ramp och takljus äro släckta och fullständigt mörker
härskar i kulisserna; endast salongen är delvis upplyst. I denna mörka ram, där
ingen ljusstråle kan rita upp en skugga, låter man föremål uppdyka, som äro målade
i ljust och uppfånga strålarna från ljuset i salongen. Dessa föremål komma och gå i
det svarta mörkret, utan att man kan föreställa sig hur de förflytta sig, liksom om de
vore upphängda i luften; man ser ett bord, en stol, en solfjäder, en hand som vaggar
fram, går bort, höjer sig, återvänder på ett hemlighetsfullt sätt. Man använder
här varken osynliga trådar eller falluckor utan helt enkelt människor, vilka i likhet
med dekorationen äro klädda i svarta trikåer från hjässan till fötterna; icke ens
ögonen få titta fram ur kåpan. På dem kan ljuset icke få något grepp; strålarna
från salongen avteckna icke de svarta personerna mot den svarta bakgrunden,
medan däremot föremålen som de hålla i händerna, stol, bord, solfjäder uppfånga
ljusstrålarna och bli synliga för publiken.

Detta trick användes framför allt av taskspelare i nummer där de framkalla andar
eller visa trummor som slå signal utan att man kan se händerna som röra
trumpinnarna, eller när de tömma ut ymnighetshorn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>