- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
250

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en apparat för att man själv skall kunna klippa håret. Saken har visserligen blivit
försökt åtskilliga gånger förut, men utan framgång. Vi ha emellertid här ett instrument,
som tycks lösa problemet på ett mera tillfredsställande och mycket mera praktiskt sätt.

Som fotografien visar är apparaten sammansatt av en vanlig kam och en säkerhetsrakkniv.
Den består i huvud,sak av en liten löpare, som kan flyttas i kammens
längdriktning och som på ömse sidor om kammen är försedd med en fin stålklinga,
vilken slutar en smula ovanför pinnarna. Genom att skjuta på löparen kan man föra
fram kniven till den del av kammen (grov eller fin) som bäst passar för
håret. Låt oss nu se hur den fungerar.

När man skall klippa eller snarare skära håret av sig börjar man med att
kamma sig, och detta kan man göra genom att hålla instrumentet rakt
eller använda den del, som är fri från knivbladen. Sedan lutar man kammen
mot huvudet där man vill att knivbladen skola verka, och man lutar så mycket mera
ju kortare man vill ha håret. Skärningen sker gradvis och regelbundet, så att man kan
utföra den långsamt och utan alltför många repriser; härigenom riskerar man icke heller
att få några »hack». Med en smula vana lyckas man mycket bra, men här liksom vid
alla nyheter gäller det att skaffa sig handlaget. Om apparaten verkligen skär håret
snyggt har den sannolikt utsikt att få stor spridning liksom säkerhetsrakkniven, som
gjort barberar ens rakkniv i det närmaste överflödig. Och framför allt blir det
billigare att själv putsa håret.

illustration placeholder

DENNA MASKIN GÖR EDER KORRESPONDENS I ORDNING

Läder ur havet.

Det ser ut som om skor och alla andra lädervaror skulle ytterligare stiga i pris
Detta beror på att lädertillgången under kriget avsevärt minskats genom att
boskapen slaktats ned. De amerikanska skofabrikanterna, som behärska skomarknaden i
världen beräkna att ett par skor i medeltal komma att ökas med l dollar, d. v. s. cirka
4 kronor. Och detta endast på grund av svårigheten att få läder. Man har därför
tänkt på att använda skinnet av en del havsdjur, såsom valar, salar etc. Försök i
den riktningen ha gjorts förr, men dels blir skinnet så svampaktigt och löst att
man icke kunde bearbeta det och dels luktade det trän. En New York firma har
emellertid nu lyckats behandla dessa skinn så att de bli hållbara och kunna
användas och så att den obehagliga fisklukt en försvinner. Man har också
försökt med hajskinn, men detta bjuder på särskilda svårigheter. Hajskinnet,
liksom skinnet av rockan har nämligen en så hård och hornig yta att det
måste smärglas för att bli mjukt. I elfenbens- och metallindustrien
användas ju också sådana skinn i stället för smärgelduk och sandpapper. Emellertid
går det icke bra att mekaniskt taga bort den hårda ytan, men man har i stället
lyckats att kemiskt skilja den från underlaget, varvid man får ett kornigt skinn, som
lämpar sig väl till väskor, bälten etc., vilkas yta
skall utsiras. Det kan även med fördel användas till skor och skinnet från magen
liknar glacéskinn, när det blivit preparerat.
En 250 kilos haj lämnar tio kvadratfot läder. Den ger dessutom 15 gallons fiskleverolja.
Köttet användes som ett utmärkt, kväverikt gödningsmedel eller torkat som kreatursföda,
vilket gör havsläderindustrien ekonomisk.

illustration placeholder

MED DENNA KAM KAN MAN KLIPPA OCH PUTSA HÅRET VARJE MORGON

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free