Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sykomörlönnens fruktvinge har givit uppslag till ett aeroplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SYKOMÖRLÖNNENS FRUKTVINGE HAR GIVIT UPPSLAG TILL ETT AEROPLAN
Försök att göra aeroplanen säkra ha i fört en mängd uppfinnare till att
konstruera nya typer, som fullkomligt skilja sig
från de vanliga. En del ha utarbetats på rent empirisk basis och endast haft
originalitetens intresse. Andra ha haft ett reellt
teoretiskt underlag, ehuru de varit ganska tvivelaktiga i praktiskt avseende. Före
kriget hade ett par franska ingeniörer, Papin och Roully, börjat försök med en
egendomlig flygmaskin, som trots sitt märkvärdiga utseende dock har en
odisputabelt vetenskaplig karaktär. Vi lämna här
en kort beskrivning på den kuriösa maskinen.
Huvudprincipen i systemet är lånad från lönnens vingfrukt. Som bekant är den en
utmärkt fallskärm. Lönnfrukten består av en dubbel frukt med två långa vingar. Om
man tar en halv sådan frukt, så att fröet håller jänrvikt med vingen, och släpper
den på en viss höjd, så faller det hela medan det snurrar runt och fallhastigheten
blir ytterligt liten. Det är ett slags naturlig halvpropeller, som vrider sig kring en
immateriell axel och kan inställa sig i olika angreppsvinklar. På en liknande princip
vilar förövrigt den australiska bumerangen, vars kuriösa egenskaper vi känna till.
Papin och Rouillys gyroptär, som har alla de karaktäristiska egenskaperna hos
en lönnfrukt med eri vinge, skall enligt uppfinnarna lösa följande problem:
1. Direkt uppstigning och landning genom vertikal uppstigning och nedstigning.
2. Stå stilla eller röra sig framåt i luften alltefter förarens vilja.
3. Mycket långsamt fall i händelse motorn stoppar.
Apparaten är mycket egendomlig, men för att rätt förstå hur den fungerar är det
nödvändigt att betrakta figuren på sidan 342, som föreställer gyroptären vilande på
marken och färdig till flykt.
En motor B innesluten i en låda av trä och plåt driver fläkten C.
Lådan kallas på grund av sin form fiolen.
Luftströmmen som fläkten C åstadkommer delar sig i två delar, vilka passera på
vardera sidan om mittkärnan E för att sedan
förenas och virvla in i vingen A, varifrån
den slutligen går ut genom röret H. Det
uppstår då en reaktion mot den rörliga luften, varav följer att vingen börjar rotera.
 |
GONDOLEN OCH SIKTNINGSANTENNEN PÅ »GYRUPTÄREN »
Föraren tar plats i en slags gondol, som är monterad på kullager och styres av trissor.
Gondolen drages icke med i det helas rotationsrörelse, tack vare en luftström, som
kommer ut ur antennen i motsatt riktning till vingens rotationsriktning. Antennen som
består av den ihåliga armen som synes på fotografien tjänar samtidigt till att styra
apparaten. Antennen inriktas av föraren. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0349.html
