Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 343 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sykomörlönnens fruktvinge har givit uppslag till ett aeroplan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN IHÅLIGA VINGEN PÅ PAPINS OCH ROUILLYS »GYROPTÄR» För att luften skall kunna strömma fram genom vingen äro väggarna i densamma utspända medels träribbor luften kastas våldsamt ut genom den vida mynningen.

vare en luftström, som kastas fram i motsatt riktning till det helas rotation. Denna
luftström går fram i det inre av antennen F och strömmar ut genom röret G.
Utströmningen kan regleras såväl i avseende på styrka som riktning och därigenom kan
flygaren antingen göra sig orörlig eller förflytta sig i någon bestämd riktning.
Antennen, vars rörledning kan vridas i vertikal led, tjänstgör också som nödvändig
stödpunkt för att lätt luta apparatens axel och bestämma dess horisontala förflyttning i
given riktning. Gyroptären stabiliseras automatiskt genom sin egen form, som liknar
lönnfruktens.

Propellervingens infallsvinkel är den som lämpar sig för dess fall som löv.
Uppstigning går icke förrän man förändrar infallsvinkeln; för detta ändamål låter man
motorgruppens gyroskopverkan spela, in på följande sätt:

1. Genom att på lämpligt sätt luta dess rotationsaxel i förhållande till det helas
rotationsplan.

2. Genom att giva apparaten en snurrningsriktning så att den söker befästa det
allmänna jämviktsläget; om rotationen ägde rum i motsatt riktning skulle den äventyra
stabiliteten i varje ögonblick.

I fall motorn skulle stanna återtar gyroptären enligt uppfinnarnas påstående
automatiskt den angreppsvinkel som passar för dess fall, och den sänker sig långsamt,
i det den roterar som en lönnfrukt.

Under fallet kan man fortfarande styra den; den avplattade ytteränden på antennen,
som då är riktad vertikalt, utgör styre och påverkas av luftströmmen omkring den.

Till följd av att apparaten snurrar som en tratt kommer tyngdpunkten att alltid
befinna sig under bärcentrum, vilket är nödvändigt för att systemet skall behålla
stabil jämvikt.

Enligt uppfinnarna garanteras gyroptärens säkerhet av den levande kraften som
magasineras och användes för att bibehålla jämvikten, av den gyroskopiska effekten hos
det hela och slutligen av lönnbladets egenskap som fallskärm.

Stöten vid landningen dämpas i hög grad genom att använda komprimerad luft, som
tjänstgör som fjäder och broms mot studsningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>