Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖDOÄMNENAS VÄRDE
j tnder kriget har en tysk läkare gjort
U mycket intressanta undersökningar
beträffande de olika födoämnenas
näringsvärde. Man har i allmänhet räknat värdet på
ett födoämne i kalorier, så att t. ex. ett
äggviteämne motsvarar så och så många
kalorier eller värmeenheter, ett kolhydrat
såsom socker ett annat antal kalorier o. s. v.
Utgående från den förutsättningen att
födoämnenas näringsvärde helt räknades i
kalorier skulle man sålunda kunna ersätta fett
.med ett kolhydrat eller ett äggviteämne, om
man blott ser till att kroppen får i sig samma
antal kalorier. Det har emellertid visat sig
att detta icke är fallet, och det går sålunda
icke att basera folknäringen på ett
matematiskt beräknande av antalet kalorier i födan.
Vad beträffar kroppens behov av värme
och energi för att kunna utföra arbete har
det visat sig att alla de nämnda
ämnesgrupperna, kolhydrater, äggviteämnen och
fettet äro likvärdiga, så att man kan ersätta
kolhydrater med fetter. Men härav följer
icke nödvändigt att kolhydrat skall kunna
ersätta fettet i alla dess funktioner i
kroppen. Det var ju under kriget en fråga av
allra största betydels, om man skulle kunna
uppväga bristen på fett med t. ex. socker
eller Bröd. Vi minnas hur man här rekom
menderade sockrade fruktmarmelader, som
ersättning för smör på bröd. Denna
uppfattning har emellertid visat sig fullkomligt
falsk.
Om man gör försök med råttor och låter
dem leva på en blandning av ostämne, kli
och stärkelse, sålunda en näring utan fett,
så leva de och frodas ratt länge, men sedan
bli de sjuka och dö, om icke häringen
förändras så att de få fetter i densamma. Det
är att märka att den fettfria näringen fanns
i överflöd så att de kunjie äta så mycket
de ville. Parallellförsök med råttor som
föddes upp med fetthaltig föda visade att dessa
växte till och frodades utmärkt, medan de
andra dogo efter 160 dagar. Vid andra
försök har det visat sig, att de farliga
verkningarna av den smörlösa födan komma till
synes först efter ganska lång tid, tre
månader eller mera, och att det sålunda lätt kan
hända att den undgår observatorn, om han
icke håller på med sina försök tillräckligt
länge. Sådana försök utförda i stor
utsträckning och under lång tid visa att fettet är
absolut oundgängligt för att hålla djuren
vid liv.
Detta kan icke stå i samband med
smörets egenskap att lämna energi vid
förbränningen i kroppen, ty i det fallet förbrännes
kolhydratet lika bra som fettet. Man
tvingas till det antagandet att kroppen fordrar
en del fettmolekyler till att uppbygga
cellerna alldeles som den fordrar äggviteämnen
för detta ändamål. Det är därför troligt
att det icke är fetterna som sådana som
behövas för byggnadsarbetet, utan vissa
andra mylekyler som finnas i fetterna. Några
amerikanska forskare ha visat att de olika
näringsfetterna innehålla växlande mängder
av en del ämnen som kallas Kpoider, och
man har skäl att tro att det är dessa som
ingå i kroppens uppbyggnad och som
kroppen nödvändigt behöver. Lipoiderna ingå
icke i alla fetter, och det har också visat
sig att djur som uppfödas med födoäninen
innehållande t. ex. olivolja eller mandelolja
i läjigden blevo nästan lika lidände som de
som föddes med uteslutande fettfri föda.
Fiskleverolja och äggulans fett äro däremot
likvärdiga med smör i sina verkningar. Till
följd av detta kan man sålunda anse att ett
födoämne har två olika näringsvärden: dels .
som energialstrare, i vilket fall det kan
ersättas med andra med samma antal kalorier,
och dels ett specifikt uppbyggningsvärde, i
vilket fall det icke kan ersättas av andra.
Sammma förhållande råder i avseende på
kolhydraten. Lika litet som man kan leva
på enbart bröd, lika litet kan man leva på
enbart äggviteämnen eller fett. Nu äta vi i
allmänhet så mycket kolhydrater i alla
födoämnen att vi sällan* märka någon brist på
detta slag av näringsmedel, men så snart
mängden kolhydrat i födan inskränkes visa
sig abnorma förhållanden, och om en
kött-stark diet fortsattes lång tid måste man
betrakta den som skadlig på grund av att
den orsakar en stark förruttnelsegrad i
tarmarna. Särskilt för barn ar kolhydratfödan
mycket viktig för deras tillväxt och ökning
i vikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
