Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIG COMPUTUS ELLER PERPETUELL KALENDER UPPFUNNEN OCH KONSTRUERAD
AV SCHWILGUÉ FÖR DET ASTRONOMISKA URET I STRASSBURG
Detta mekaniska underverk
anger de rörliga festerna och
särskilt tiden för påskfesten.
Com-putus innefattar guldtalet,
solcykeln, den romerska indiktionen,
epaktum och
söndagsbokstäverna. Epaktum är ett tal som anger
i dagar månens ålder vid början
av ett år. Datum för påsken
bestämmes på följande sätt enligt
beslut av kyrkomötet i Nicea:
Söndag efter den fullmåne som
följer närmast efter
vårdagjämningen. För att få reda på
påskens datum för ett visst år söker
man äetta års epaktum, och
söndagsbokstav. Den första dagen
som motsvarar det funna
epaktum, efter den 7 mars, är den
första föi påskmånen, och den
första dagen som sedan kommer
att motsvara söndagsbokstaven
är påskdagen. Söndagsbokstaven
är en bokstav, som betecknar
söndagen under hela årets lopp
(med undantag för skottåren)
beroende på i vilket
förhållande den första söndagen på året
står till 1 Januari. Solcykeln
bildar er period på tjugoåtta
julianska år. Den har till uppgift
att efter sagda tidrymd återföra
samma dagar i veckan till
samma datum i månaden med
villkor att man håller räkning på den
dag som är borttagen i de
sekulära åren som icke äro skottår.
Guldtalet tjänar till att beteckna
vart och ett av åren i måncykeln, som omfattar nitlon år i den gregorianska kalendern. Den romerska
indiktionscykeln är en period på femton julianska år tjänande till upptagning av en extra skatt.
Strassburgeruret anvisar på tavlorna ordningen för varje år i de tre cyklarna, solcykeln, måncykeln
och den romerska indiktionscykeln.
Automaterna äro, förutom den
traditionella tuppen som står ovanpå kalendariet,
de allegoriska figurerna för veckans dagar,
Apollo, Diana, Mars, Mercurius, Jupiter,
Venus och Saturnus. Upptill i de båda
våningarna ovanför månens faser figurera
först livets fyra åldrar ringande ut kvarterna,
under det den obönhörliga döden har
timmarna på sin lott, och därovanför defilera
apostlarna framför Kristus klockan tolv på
middagen. De vetenskapliga instrumenten
äro mycket anmärkningsvärda, men de
fungera ofta blott på olägliga tider och gå så
långsamt att de aldrig kommit i gunst hos
den stora publiken.
Framtill finns en stor himmelsglob, som
ersatt Dasypodius glob. Omkring femtusen
stjärnor av de sex första storlekarna äro
grupperade i hundratio konstellationer och
utprickade på sfären, som roterar kring
sin axel på en siderisk dag, vars timmar
den anger på en liten tavla. Den för med
sig ekvatorn, medan däremot ekliptikan,
solståndskretsarna och dagjämningarna,
meridianen och horisonten förbli fasta
omkring den. Denna anordning visar automa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
