Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJ3T ASTRONOMISKA URET I STRASSBURGS KATEDRAL
45
tiskt vissa i Strassburg synliga
stjärnors uppgång, nedgång och
meridianpassage.
De nyss omtalade cirklarnas
rörelser är en av de
intressantaste företeelserna på uret. De
äro nämligen underkastade en
ytterligt svag fördröjning, så att
de kommit ett helt varv efter
på 25.804 år, detta för att de
astronomiska angivelserna skola
bli riktiga även i avseende på
dagjämningspunktern,as
förskjutning. Urets konstruktör
kunde åstadkomma en sådan
rörelse genom att vid indelningen
av kugghjulen använda en
delningsmaskin som han själv
uppfunnit och med vilken han utan
fel kunde indela en
cirkelomkrets i exakt tio millioner delar.
DEN FASTA DELEN ELLER »SAFIHAN » PÅ ETT ASTRO-
LABIUM
Den är indelad i ojämna timrnar.
Bakom sfären finns en perpetuell kalender som anger
de vanliga och skottåren, eliminerar skottåren i de tre första
århundradena och återinför automatiskt det fjärde
århundradets.
Kalendern, som består av en stor ring av 23 centimeters
bredd och 2,70 meters yttre diameter, visar dessutom
automatiskt de rörliga högtiderna, som stå i samband med
påsk och advent, liksom också den helige Arbogasts
festdag, Strassburgs skyddspatron. Inuti ringen finnas alla
anvisningar beträffande det blivande sannolika vädret. En
cirkel på 2,13 meters diameter, delad i två gånger tolv
timmar, anger den verkliga soltiden, solens
uppgång och nedgång samt månens skenbara
rörelser. I mitten av denna tavla har man
återgivit jordgloben, orienterad så att
Strassburgs meridian faller i lodlinjen. Solens och
månens rörelser i förhållande till jorden äro
så noggrant återgivna, att sol- och
månförmörkelser inträffa såsom i naturen, d. v. s.
endast när månen samtidigt befinner sig i
sina noder och i opposition eller konjunktion.
Anvisningarna för kyrkofesterna synas i
vänstra fönstret. Schwilgué hade utarbetat
denna mekanism i smått under åren 1815 till
1821 och samtidigt förelagt den
Vetenskapsakademien och Ludvig XVIII till prövning.
Trots Delambres rekommendation fäste Aka-
SCHEMA ÖVER INTEGRATORMEKANISMEN
SOM SCHWILGUÉ UPPFANN FÖR ATT
KORRIGERA SOLENS OCH MÅNENS RÖRELSER
(Se i texten förklaringen på bokstäverna.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
