Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
VETENSKAPEN OCH LIVET
demien ingen uppmärksamhet vid saken,
medan konungen däremot livligt
intresserade sig för densamma. Måncykeln om 19
år och solcykeln på 28 år ingå i dessa
angivelser; men mekanismen korrigerar
automatiskt hundraårsavvikelserna hos den
senare. Den korrigerar likaledes de förutsedda
oregelbundenheterna hos kalendern vid
beräkningen av månårets tilläggsdagar.
Påskfesten angives för beständigt, och man kan
konsultera Schwilgués
ur för att med full
säkerhet få veta såväl
när påsken infaller som
de av densamma
beroende rörliga
högtiderna.
I fönstret som bildar
peiidant till det där
högtiderna angivas sker
en praktisk reduktion
av sol- och
månekvationerna, till vilka man tar
noggrann hänsyn för
solens och månens
rörelser.
Av den schematiska
figuren på sidan 45 kan
man göra sig en
föreställning om den
sinnrika apparat som
användes härtill.
Ekvationerna för
ut-j amningen av solens
rörelser återgivas av de
successiva ordinatorna
hos en serie cylindrar
E, E\ E", E"\ vilka
var och en
representerar ett fullständigt varv hos en av* dem.
Cylindrarna äro fästa vid kugghjul R, R\
R"9 Ry" som drivas av hjulen P, P>, P",
P’" fästa på en axel A A, vilken får sin
rörelse genom kugghjulen BC. Mekanismen
är mycket sinnrik.
Hjulen R, R\ JR", R"> äro fästa på en
gemensam axel DD, så att de kunna glida
i dess längdriktning utan att upphöra att
gripa in i det motsvarande kugghjulet.
På detta sätt kommer varje cylinder att
konstant vila på den omedelbart under
liggande cylindern medels en av de fyra
AFTISTC
CHWiLCUI
»éåstbasboubg
trissorna G, G\ G"9 G’", vilka blott kunna
röra sig uppifrån och ned eller tvärt om.
Diametrarna på hjulen R, R\ R", R"> äro
beräknade så, att varje hjul gör ett fullt
varv just på den tid som fordras för den
cykel som motsvarar hjulets ekvation.
Man förstår då att höjden H på hjulet R
ovanför den nedre fixa planen, på vilken
trissan G"’ rullar, i varje ögonblick är lika
med summan av samtliga ekvationerna,
ökad med den
konstanta tjockleken på
hjulen och trissorna. Om
man kallar trissans
diameter c? och tjockleken
på ett hjul e, så blir
summan av
ekvationerna som äro n
stycken i varje ögonblick
lika med H—n (e-\-d).
Accelerationer eller
re-tardationer, som
resultera ur ekvationerna,
överföras på följande
sätt till hjulet som
motsvarar stjärnan.
Det övre hjulet har
en ögla F där en tråd
K är fäst, som passerar
trissorna pp och är fäst
vid sektorn S, som är
rörlig kring punkten O.
Denna punkt utgör
likaledes centrum för
hjulet L\ som är
oberoende av hjulet L och
har till uppgift att
draga månen. På
sektorarmen äro
monterade solidariskt två hävarmar I med m
tänder och V med m* tänder. Om detta
system, som utgör en verklig integrator, icke
vore förbundet med sektorn S genom
tråden K skulle månrörelsen överföras
direkt utan korrektion från urverket till
månen genom L\ l\ I, L. Integratorn, som
ingriper i varje ögonblick, sänker eller
höjer sektorn S. Dessa rörelser ha till
resultat att V rullar på L och reglerar genom
I hjulet L’ så att det går fortare eller
långsammare. Alla dessa mekanismer drivas
av en gemensam motor.
JEAN BAPTISTE SCHWILGUÉ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
