- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
67

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vetenskapen och Livet

MAGASIN FÖR VETENSKAPERNA OCH DERAS TILLÄMPNINGAR I DET MODERNA LIVET

Redigerat och illustrerat för alla

Redaktion: 14 Götgatan], Stockholm, — Telefon: Riks 13569, Sthlms 13526

Annonskontor och expedition: Regeringsgatan 19—21 — Telefon: Riks 1592, 22785, Sthlms 5149

Utgivare: Fil. KandJ Edvin Thall — Förlag: Hugo Gebers Förlag

Eftertryck af text och illustrationer förbjudes
Copyright by Thall & Carlsson 1920

Årg. V N:r 2

Mars—April 1920

N:r 23

FLYGOLYCKORNA OCH DEN KOMMERSIELLA
FLYGTRAFIKENS FRAMTID

Av GEORGES HOUARD

Numera behöver man icke tvivla på
möjligheten av att kunna befordra gods
och resande luftvägen från den ena staden
till den andra. De moderna jätteaeroplanen
ha gjort långfärder med tio å tjugo
personer ombord, och det är sålunda tydligt,
att det icke möter något hinder att sätta
igång trafiken på de föreslagna
luftrouterna.

Men en annan fråga är om antalet
passagerare kan bli tillräckligt stort för att
trafiken skall löna sig. En luftresa är ju alltid
mycket dyrare än en färd på båt eller tåg,
men tidsvinsten är så betydlig att den
kompenserar det högre priset. Bet är därför
icke priset utan osäkerheten, som kan
ställa sig hindrande i vägen för
lufttrafikens utveckling.

De flygolyckor, som tyvärr fortfarande
inträffa, ha hos allmänheten befäst
övertygelsen om faran av att flyga. Man
beundrar de skickliga flygarnas djärvhet, men
man vill icke gärna själv stiga upp i
maskinen. Och ändock får man icke glömma, att
då järnvägarna voro nya kändes det som
ett oerhört vågspel att anförtro sitt liv åt
järnvägsvagnen. Men tåget gick dock på
jorden, och det är icke förvånande om en
resande betänker sig två gånger innan han
stiger in i jätteaeroplanets hytt. Och med
risk att försumma en viktig affär tar han

hellre plats i järnvägskupén, där han
färdas ofantligt mycket långsammare, men
känner sig säkrare. Lufttrafikens framtida
utveckling är sålunda beroende av hur pass
säker den kan bli.

I själva verket är dock aeroplanet icke
så osäkert som man vanligen tror. Redan
nu är säkerhetskoefficienten mycket hög,
och om tio år är det måhända säkrare att
fara med aeroplan än med järnväg. Det är
ju ett erkänt faktum, att antalet
olyckshändelser minskas ju mera
Samfärdsmedlen fulländas i tekniskt avseende. De gamla
diligenserna voro utsatta för många fler
olyckor än de moderna tågen och bilerna.

För att riktigt förstå hur mycket säkrare
aeroplanet blivit böra vi se på antalet
dödsolyckor pr kilometer flygsträcka.
Genom statistiska beräkningar har man
funnit att säkerheten 1912 var nittio gånger
större än 1908. Visserligen har ett
betydligt större antal flygare störtat under de
senaste åren, men i förhållande till den
tillryggalagda flygsträckan är antalet mindre
än för några år sedan.

Flygolyckorna kunna bero på olika
orsaker. Under aviatikens första år var det
mycket vanligt att maskinerna störtade på
grund av fel j. konstruktionen. Men numera
har aeroplanindustrien kommit ur
försöksstadiet och arbetar icke längre med rudi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free