- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
68

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



68

VETENSKAPEN OCH LIVET

mentära material,
som sakna den
nödvändiga
hållfastheten. Olyckor
beroende på
bristningar i maskinen
bli därför mer och
mer sällsynta.

Olyckor till följd
av manöverfel
drabba i synnerhet
flygare som föra
snabba maskiner,
med vilka de
utföra djärva
akrobatiska röfelser.
Men här gäller det
närmast frågan om
säkerheten på [-transportaeropla-nen,-]
{+transportaeropla-
nen,+} och dessa äro
för stora och tunga
för att man skulle
kunna utföra
akrobatik med dem.
Att föra ett sådant
aeroplan är mycket
lättare än att föra
en jagare, och
därför minskas också
risken till olyckor
genom fel från
förarens sida till ett
minimum.

Att det är
mycket mindre farligt
att flyga nu än för
ett tiotal år sedan
beror framför allt
på att man
förbättrat konstruktion s m etoderna,
placerat
aeropla-nets organ på ett
fördelaktigare sätt,
skaffat sig
noggrann kännedom

om aerodynamikens lagar samt betingelserna
för uppstigning och landning. Om man
jämför aeroplan från 1912 med sådana från 1919
fjnner man att de viktigaste fel som
förorsakade olyckor före kriget blivit
avlägsnade, så att det är praktiskt sett nästan

ETT FALL MED DÖDLIG UTGÅNG ÅR 1912
De på den tiden använda monoplanen hade icke samma
motstånd som de nuvarande biplanen. Vingbrott
inträffade ofta, ty vingarna voro icke tillräckligt
motståndskraftiga för att tåla det ofantliga tryck, som luften utövade
på deras yta.

omöjligt att samma
slags olyckor skulle
kunna upprepas
med de moderna [-transportaeropla-nen.-]
{+transportaeropla-
nen.+}

Det var förr
mycket vanligt med
vingbrott. Sådana
olyckor inträffa
numera nästan aldrig,
sedan man
övergivit monoplanen.
Man använder nu
allmänt två eller
tre bärplan,
varigenom vingarnas
motstånd ökas
ansenligt, så att ’de
varken böjas eller
brytas.

Ofantligt många
flygare ha störtat
genom vingbrott.
Om en flygare går
ned i alltför stark
lutning måste han
vid landningen
vända maskinen
rätt med en brysk
rörelse, och om
vingarna då icke
äro tillräckligt
kraftiga att motstå
lufttrycket som
verkar på dem,
brytas de
ovillkorligen.

Brytningen
uppkom antingen
genom att stagen
sträcktes eller
brusto eller genom en
alltför ofta
upprepad skevning, som
i längden gjorde
vingen bräcklig.
Sådana fel voro ytterst ödesdigra, ty ett
vingbrott förde alltid till ett dödligt fall.
Man har radikalt avlägsnat detta fel genom
att förse aeroplanen med flera vingar och
genom att använda skevningsplan som
fungera på annat sätt än skevningen på själva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free