Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
VETENSKAPEN OCH LIVET
DENNA MASKIN STÖRTADE GENOM EN GLIDNING PA
VINGEN
I samma ögonblick som aeroplanet utförde en svängning på
vingen några meter från marken stannade motorn plötsligt och
maskinen föll ohjälpligt.
händelser genom kabelbrott äro därför
numera knappast möjliga, åtminstone icke i
vanlig tjänst, men under kriget hände det,
att en granatskärva kunde slita av båda
kablarna på en gång.
Det är alltid säkrast att flyga på stor
höjd. Ju högre upp man är, dess mindre
riskerar man. En felaktig landning
däremot är alltid mycket farlig och medför
oftast ödesdigra följder.
När man först började flyga spelade
tyngden mycket större roll än nu, och
aeropla-nen voro ofta försedda med alltför bräckliga
landningsställ. De tålde icke de tvära
stötarna vid landningen.
Landningsställen ha under kriget blivit
betydligt förbättrade och äro nu konstrue-
rade så att de tåla de
våldsammaste krafter, för vilka de i
normala fall kunna bli utsatta. Ett
aeroplan kan sålunda gå ned i
mycket [dålig terräng utan att
flygaren behöver befara att
stället skall slås sönder.
Risken att kullbyttera finns
dock alltid, men en sådan olycka
är dock icke farlig om icke
motorn lossnar. Motorns läge kan
nämligen betydligt förvärra en
landningsolycka. Apparater med
motorn baktill äro mycket
farligare än andra, därför att om
maskinen ställer sig på näsan kan
motorn lossna och falla över
flygaren och krossa honom. Detta
är ett av skälen, varför de
moderna aeroplan en ha motorn
framtill. De flesta landningsolyckor
under kriget berodde på att
flygaren icke kände till markens
beskaffenhet eller att dimmor
dolde den för honom, men
trans-portaeroplanen landa alltid på
aerodromerna, och där blir
landningen jämförelsevis enkel. För
övrigt får man icke glömma
att landningen blir svårare ju
snabbare aeroplanet är; det är
mycket lättare att landa ett
långsamt aeroplan än en jagare, som
gör över 200 kilometer i timmen.
En annan fara som avskräcker
många är brand ombord på
aeroplanet. Vi kunna emellertid försäkra, att
eldsvåda är mycket osannolikt på de
moderna maskinerna. För att undvika eld vid
en illa gjord landning behöver föraren blott
slå ifrån tändaren strax innan han skall
landa. Även om bensintanken då krossas
kan bensinen icke taga eld. Risken för brand
under själva flykten har man minskat till
nästan ingen genom att taga bort de
automatiska ventilerna, vilka förr ofta voro orsak
till eldsolyckor, samt genom att anbringa
avloppsrören bättre, så att de heta gaserna
icke komma i kontakt med bensintankarna.
Förr då tyngden spelade större roll än nu,
måste man göra bensintankarna tunna och
därför läckte de ofta. Nu har man tunga
och hållbara behållare, vilka också äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
