Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BANANEN ÄR ETT UTMÄRKT FÖDOÄMNE
119
narna där bananångarna lägga till, föra
varje dag frukterna till alla platser i landet.
Varje vagn lastas under kontroll av en
agent, som har till uppgift att se till att
temperaturen hålles lagom och att vagnen
luftas väl genom särskilda apparater, som
för detta ändamål finnas på
bananvagnarna. Agenten står i ansvar för att
frukterna komma fram i gott skick.
De holländska stats järnvägarna, som år
från år fingo allt större betydelse för de
europeiska banantransporterna, lät bygga
särskilda vagnar för ändamålet. De ägde
före kriget cirka 300 sådana vagnar jämte
elektriskt
uppvärmda vagnar
med
termostater, som
automatiskt släppte
på värmen, när
temperaturen
sjönk under tolv
grader, och
avstängde värmeelementen, när
den gick upp
över sexton
grader.
I Sverige
liksom i några
andra länder
har bananen all-
tid varit dyr, tack vare tullar, som en
mindre förtänksam styrelse lagt på denna
utmärkta och hälsosamma frukt. I
England och Tyskland däremot finns ingen
avgift och alla förslag gå där ut på att få
in bananen i arbetareklassens dagliga föda.
Fruktknippena hängas upp i
importörernas magasin medels rep som fästas i
taket. Takets höjd, avståndet mellan
krokarna och andra detaljer äro bestämda
enligt givna regler som följas av alla
importörer. Om vintern uppvärmas magasinen
vanligen med bunsenbrännare. En del
amerikanska importörer ha dock skaffat
sig elektriska anordningar för att fortare
få sina bananer att mogna.
Under 1913 konsumerades i Paris mellan
500.000 och 600.000 fruktställningar.
England som har mycket bättre båtar för
importen använde nära 8 millioner pr år,
och Tyskland som tog in 500.000 1909 hade
1913 kommit upp till nära 2 millioner.
Varje vecka kom en ångare lastad med 50
å 60.000 ställningar knippen från Antillerna
till Bristol, en annan till Liverpool och en
tredje till Rotterdam och Hamburg.
Redan under 1800-talets första år
berättade europeiska resande, som besökte
länderna vid Antillerna, att infödingarna
kände talrika sätt att använda bananen.
Man har sålunda sedan långt tillbaka förstått
att uppskatta bananen i de tropiska
länderna, där den intar samma framskjutna
ställning s^m vetet och sädesslagen i de
tempererade zonerna. Man kan dock säga
att bananerna i
Europa, om
man undantar
England, icke
fått den
utbredning och åtgång
som den borde
ha. Man finner
den nästan blott
i de större
städerna. Dess
värde som
födoämne är dock
mycket stort,
såsom det
framgår av den
jämförande tabellen
| på sidan 118,
som är uppställd enligt en officiell rapport
av den amerikanske jordbruksministern.
Bananen ätes rå eller tillagad. Den kan
i själva verket underkastas en mångfald
kulinariska behandlingar. Smaken låter
mycket väl förena sig med köttets som
stekes eller kokas samtidigt.
Av fibrerna i fröbananens stam
framställer man tyger, papper, fnöske, hampa
etc. Slutligen lämnar Musa textilis eller
repbananen från Guadeloupe ett
textilmaterial som är känt under namnet
manillahampa eller abaca. Det erhålles framför allt
från fruktskidorna; man skär dem i skivor,
låter dem undergå rötning och rensar dem
med en järnkam. Fibrerna användas till
att fabricera en vävnad, varav man gör
ett fint linne som är poröst och dålig
värmeledare och följaktligen mycket hygieniskt.
Rep som dragas av dessa fibrer äro starkare
än hampa och så lätta att de flyta.
PROV PÅ EN SPETS FRAMSTÄLLD AV TEXTILFIBRER
FRÅN »MUSA TEXTILIS» EJLLER REPB^NANEN FRÅN
GUADELOUPE, VILKEN LÄMNAR MANJlLAHAMPAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
