Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
VETENSKAPEN OCH LIVET
diameter av minst 300,000 ljusår,
omkring 1,000 gånger det av
Char-lier undersökta heliumst järnesyster
mets diameter. Härmed må jämföras
de vanliga cepheidernas medelavstånd
som är omkring 20,000 ljusår, två
och en halv gånger avståndet av en
stjärna av tionde storleken.
De klotformiga stjärnhoparnas
anordning kring vintergatan är
synnerligen intressant. Till en början må
antydas att de äro nära lika fördelade
kring vintergatan, 32 norr och 37
söder om dess mittplan.
Medelavståndet är ej mindre än 26,000 ljusår,
men deras tyngdpunkt ligger på endast
300 ljusårs avstånd söder om planet,
som sålunda kan anses såsom även
detta stora systems symmetriplan.
Märkvärdigt nog saknas alla
stjärnhopar av denna art i den omedelbara
närheten av sagda plan som de
undvika på omkring 6,000 ljusårs
avstånd. Som man av fig. 6 ser ligga
de närmast symmetriplanet belägna
hoparna också närmast solen, vilket
antyder att de undvika en viss vinkel.
Detta åter tyder på att det är något
icke lysande himlastoft i vårt lokala
systems närmaste omgivningar som
skymmer bort de bakom detsamma
belägna stjärnhoparna. De rusa i
allmänhet mot oss med en rasande fart
av 144 kilometer i sekunden (N. G. C.
6934 störtar mot oss med 350 km. i
sekunden). Av 10, för vilka
hastigheten är bestämd, närma sig 7 till oss,
två gå från oss, den ena med 225
kilometers, den andra med endast
10 kilometers hastighet i sekunden.
En bland dem varken närmar sig
eller avlägsnar sig.
Hela massan av stjärnhopen måste
vara mycket ^ stor, många millioner
gånger solens och troligen större än
massan hos alla för oss med blotta
ögat synliga stjärnor.
Shapley anser att alla data,
särskilt den symmetriska fördelningen
av stjärnhoparna kring vintergatans
mittplan, tala för att de höra till
vintergatans system. Däremot talar deras
stora rörelsehastighet. Den symme-
triska fördelningen kunde möjligen
bero på det skymmande stoftets
symmetriska fördelning kring vintergatan.
Framtiden får uljvisa om Shapleys
förmodan allmänt antages som rik-
På grund av stjärnhoparnes
frånvaro från vintergajtplanets närhet
antog Shapley att stjärnhoparna, då de
närma sig vintergatan, lösa upp sig i
öppna stjärnhopar, som ju där
förekomma ymnigt. Han föranleddes
därav till sina senare undersökningar,
vilka emellertid ej bekräftade hans
förmodan.
.Mittelplanet i heliumstjärnornas
grupp ligger icke mer men sannolikt
mindre än 30 ljusår söder om solen.
Verkliga mittelplanet för de
klotformiga stjärnhoparna ligger omkring
175 ljusår söder om medelpunkten på
dén lokala gruppen.
På södra stjärnhimlen finnas ett
par egendomliga bildningar, kallade
de Magellanska molnen, vilka
tilldragit sig redan mycket lågt stående
naturfolks, såsom australnegr ernås,
uppmärksamhet. Flera bland
nutidens främste astronomer ha sökt att
bestämma deras avstånd, d. v. s.
deras parrallax. Särskilt gäller detta
det lilla Magellanska molnet.
Hertz-sprung skattade den till 100, Kapteyn
till 40, Shapley (1915) till 60, allt i
milliondels sekunder, Shapley har
senare (1918) gjort en ny bestämning
grundad på mätningar angående några
föränderliga stjärnor i det lilla
Magellanska molnet. Han fann på detta
sätt 52 milliondels sekunders parallax
motsvarande ett. avstånd av 60,000
ljusår. Med ledning härav
uppskattades diametern av denna bildning som
upptar 4.5 grader på himlen till 5,000
ljusår. Denna skulle således vara av
samma storleksordning som det lokala
system av heliumstjärnor, vilket
Char-lier uppmätt och antagit nära
motsvara va!d man förr kallade vintergatans
system. Shapley anser att det stora
Magellanska molnet ligger på ungefär
samma avstånd som det lilla. Det
stora molnet upptar en omkring dub-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
