Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
VETENSKAPEN OCH LIVET
samt föreningar, som uppkommit
genom förening av flera element. Väte
och syre äro element; vattnet, som
är en kemisk förening av väte och
syre, är en förening, ett
sammansatt ämne.
Lagen om de konstanta
proportionerna, Prousts lag, säger, att två
element förenas till en eller flera
föreningar i bestämda proportioner, som
aldrig variera kontinuerligt. Vi taga
ett exempel: om man förbränner 2
gram väte, så åtgår därtill 16 gram
syre och man får 18 gram vatten.
Detta är bestämda viktförhållanden;
man kan sålunda icke få ett ämne
med i det närmaste samma
egenskaper som vatten genom att blott
obetydligt förändra viktförhållandet
mellan väte och syre.
Det finns visserligen en annan
kombination: 2 gram väte och 32 gram
syre förena sig till 34 gram
vätesuperoxid. Även här äro
viktförhållandena bestämda, men det finns inga
övergångar mellan
dessa båda föreningar
av väte och syre, och
vätesuperoxiden har
helt andra egenskaper
än vattnet. Det beror
icke på en slump, att
den syremängd, som
förenar sig med en och
samma mängd väte,
är exakt dubbelt så
stor i
vä-tesuper-oxid som
i vatten.
Det är ett [-specialfall-]
{+special-
fall+} av
Daltons lag, lagen om de multipla
proportionerna, som kan uttalas sålunda:
Om man i alla föreningar, som
innehålla, bland annat, två element A och
B, betraktar de viktsmängder av B som
äro förenade med en och samma
viktsmängd av A, finner man att dessa
viktsmängder av B alltid stå till
varandra i enkla och ofta jämna
förhållanden.
Till exempel i de föreningar som
finnas mellan syre och kväve kan
man konstatera att de
viktsmängder syre, som kunna förena sig med
28 gram kväve, äro 16 gr., 32 gr.,
48 gr., 64 gr., 80 gr., 96 gr., Dessa
tal förhålla sig till varandra som 1, 2,
3, 4, 5, och 6 respektive.
För att förklara dessa lagar antog
Dalton, att varje element består av
atomer, små delar, som för ett och
samma element äro sinsemellan lika,
men olika i olika element samt att
dessa smådelar, när de ingå
förbindelser med varandra till
sammansatta ämnen, dock förbli odelbara.
Ett elements atom är den minsta
mängd materia, som har elementets
kännetecken och kan ingå i
föreningar; atomerna förena sig även inom
elementen och bilda då en molekyl.
Alla molekyler i ett och samma
ämne äro sinsemellan lika, vare sig
ämnet är enkelt eller sammansatt.
Ett sammansatt ämnes molekyler
bestå av förenade atomer av minst två
olika element; numera vet man att
ett elements molekyl kan bestå av
blott en enda atom* (enatomiga
ämnen: exempelvis kvicksilver) eller
av två, tre eller fyra atomer och
ännu flera.
Atomteorien förklarar omedelbart
Prousts och Daltons lagar. Dessa
* bero nämligen på att en molekyl
innehåller ett helt antal atomer och
icke kan förändras på annat sätt än
>att det går ut eller in en hel atom.
Låt oss sålunda antaga att vikten av
en väteatom förhåller sig till vikten
av en syreatom som 1 till 16, att vat-
* I detta speciella fall är molekylen identisk med
atomen.
Hz He Oz
OM TEMPERATUREN ANTAGES LIKA OCH MAN
HAR SAMMA ANTAL MOLEKYLER AV VÄTE H2 ,
, HELIUM He OCH SYRE O 2 I DE TRE RÖREN,
SÅ FÖRDELA SIG MOLEKYLERNA SÅ SOM
FIGUREN UTVISAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
