Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^:rw\
jPfipi^
FYRVERKERIET
241
Skottet är omvecklat med flera lager
limmat papper och tjocka snören; under botten
mitt emot luntan placerar man drivkrutet,
vilket genom en tändtråd står i förbindelse
med den övre luntan. Skottet placeras i en
mörsare med tändtråden uppåt. Denna
tänder på samma gång drivkrutet, som
kastar ut skottet och luntan, som brinner
långsammare och icke tänder laddningen
förrän skottet nått högsta punkten på
sin bana.
På samma sätt utslungas de färgade
stjärnbomberna. Dessa framställas dock
på annat sätt. De bestå av två halvklot,
i vilka man lägger små kulor, som vid för-
bränningen bilda stjärnorna. De båda
halvkloten limmas ihop till en
Klotformig bomb.
Vi skola här också omnämna den s. k.
fågelbomben, som är ett slags
dagsfyrverkeri. Den visar ingen eld, då den ju avfyras
i dagsljus, utan ser ut som en skara fåglar,
som plötsligt visa sig och sakta flyga bort
mot horisonten; bomben är fylld av
hund-ratajs små papperskvadrater, alla med
omkring 7 cm:s sida. När krutet exploderar
spridas pappersbitarna och fladdra bort
med vinden, påminnande om en massa
flygande sparvar.
Till de rörliga pjäserna höra också
gräshopporna, vilka framställas av 50 cm.
långa och V2 cm. . vida pappershylsor.
De fyllas med finpulvriserat krut och vikas
sicksack så att de bli 5 å 6 cm. långa,
varefter de bindas om i mitten med ett snöre.
Vid förbränningen slår elden ut i veckeri
och driver för varje veck fram gräshoppan
i motsatt riktning.
De romerska ljusen äro i och för sig föga
betydande, men i stort antal åstadkomma
de ofta ett präktigt skådespel. De bestå
av en lång papphylsa, i vilken man inför
flera stjärnor och gnistsatser, sinsemellan
åtskilda genom en tunn drivkrutladdning.
Genom olika anordning och
kombination av dessa element erhåller man de mon-
terade pjäserna, kaskader, solar, girlanger,
väderkvarnar, vattenfall, etc, vilka, när
de rotera horisontellt eller vertikalt, kunna
framställa ett monument, en allegori eller
en dekoration, vars konturer äro uppdragna
i eldlinjer.
Varje stort fyrverkeri slutar alltid med
en raketbukett, sammansatt av ett stort
antal raketer, som stiga upp från en och
samma punkt. Det har funnits sådana med
ända till 20.000 raketer.
Större fyrverkerier kräva en vidlyftig
anordning med en mängd ställningar och
plan, som måste uppbyggas för att de
många pjäserna skola kunna avfyras
metodiskt och utan avbrott.
ANORDNING FÖR ATT AVSKJUTA RÄDDNINGSRAKETER
Linan som raketen för med sig ligger upprullad i lådan så att den aldrig kan trassla sig och hejda
raketen under dess färd. (Se den lilla figuren upptill till vänster). Linan kan på detta sätt slungas
ut fyrahundra till femhundra meter.
Vetenskapen och Livet
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
