Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPEN OCH LIVET
tenfallen uppgå till omkring 60
proc. av den nuvarande
kolproduktionens. Men även detta tal tyckes
vara för högt, ty många vattenfall
äro belägna i oframkomliga delar av
världen, där någon industri sannolikt
icke kommer att utvecklas på långa
tider. Det förefaller därför klokt att
reducera Englers siffra omkring 50
proc. Gör man detta är det tydligt
att förhoppningarna om att det vita
kolet skall kunna ersätta det svarta,
utom i ringa grad, äro ganska små.
Som värmekälla kommer
vattenkraften sannolikt aldrig att användas i
någon nämnvärd grad, emedan den
är minst tre gånger så värdefull som
den motsvarande värmemängden, när
den utnyttjas direkt för att producera
mekanisk eller elektrisk energi. Vidare
äro de välbelägna vattenfallen redan
till största delen exploaterade
åtminstone i Europa. I Schweiz till
exempel äro nu nästan alla kommersiellt
värdefulla vattenfall utnyttjade och
detsamma är förhållandet ehuru i
något mindre grad även med andra
industriella länder i Europa.
Under det olyckliga läge som
skapades av världskriget, då det var stor
brist på bränsle, och även nu, när
bränslet är ytterligt dyrt, togos och
tagas vattenfallen hastigt i bruk.
Inom kort kommer därför denna
energikälla att vara utnyttjad av
människan utan att därför behovet
av kol märkbart minskas. En
uppskattning av vattenfallens kraft, som
gjordes av Koehn och av Kaplan, är
av stort intresse. Ehuru deras siffror
endast äro approximativa, återgiver
jag dem här nedan med några senare
korrektioner. Kraften är angiven i
millioner hästkrafter och hästkrafter
per invånare:
_ , Millioner Hästkraft
.Låna hästkrafter pr invånare
Asien.................. 236 0,27
Afrika ............... 160 1,14
Nordamerika ...... 160 1,17
Sydamerika......... 94 5*25
Europa............... 65 0,13
Australien......... 30 3,75
Summa 745 Medeltal 0,45
T , Millioner Hästkraft
Land hästkrafter pr invånare
Kanada............... 26 4.
Förenta Staterna 100 1
Island ............... 2 22
Norge ............... 13 5,2
Sverge ..........’..... 6,7 1,2
Finland............... 2,6 0,8
Balkanländerna... 10 0,6
Schweiz............ 1,5 0,4
Spanien ............ 5,2 0,26
Italien ............... 5,5 0,15
Frankrike .......... 6,0 0,15
Österrike-Ungern 6,2 0,12
Tyskland............ 1,43 0,02
Storbritannien ... 1,0 0,02
Ryssland............ 3,0 0,02
Dessa siffror äro ieke allt igenom
trovärdiga. Sålunda anger Leighton
för Förenta Staterna 200 millioner,
och van Hise säger: »Andra anse
denna uppskattning för hög och
påstå, att 100 millioner hästkrafter
kommer sanningen närmare.» Jag
tror att den senare siffran är mer att
lita på. Van Hise är av den åsikten,
att även den senare kan
tillfredsställa behoven hos en befolkning på
250 millioner. Sedan denna
uppskattning gjordes, 1910, har
kraftbehovet ansenligt ökats, och
sannolikt är endast hälften av den i
tabellen här ovan angivna energien
användbar för närvarande utan stora
anläggningskostnader. Vi få därför
antaga en halv hästkraft per invånare
såsom motsvarande de nuvarande
behoven. Vi finna då, att Europa och
Asien äro de enda delar av världen,
där vattenkraften verkligen är
otillräcklig — i Asien är behovet ännu
så litet att till och med den tillgängliga
kraften tillsvidare är mer än tillräcklig
Särskilt lyckliga äro sådana länder,
som i likhet med de sydamerikanska
republikerna ha en vattenkraft per
befolkningsenhet långt större än
detta tal och möjlig att utveckla för
moderata kostnader. Bland
stormakterna är Förenta Staterna särdeles
väl begåvat i detta hänseende,
liksom i fråga om de flesta andra
naturrikedomar, såsom metaller, malmer
och kol. I Europa står Island främst
på grund4 av dess fåtaliga befolkning,
och den gamla sagoön får möjligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
