Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS ENERGIFÖRRÅD
327
uppleva en ny blomstringstid.
Därefter komma de skandinaviska
länderna och främst bland dem Norge,
som redan dragit stor nytta av sin
billiga kraft och är ägnat att bli
ett av framtidens ledande
industriländer. Sverige och Finland ha
tillräcklig vattenkraft för sina egna
behov. Deras vattenfall äro dock icke
höga och ligga vanligen långt från de
stora förbindelselederna, särskilt från
havet. Danmark har knappast någon
vattenkraft, och icke heller Holland.
Bland Europas övriga stater ha
Bal-kanstaterna mera kraft än deras
industriella behov kräver. Schweiz kan
•också anses ha tillräcklig vattenkraft,
vilket är så mycket lyckligare som
detta högt industriella land icke har
några kolfyndigheter. Detsamma
gäller om det nya Österrike, som
förlorat sina koldistrikt, men behållit
en stor del av gamla Österrikes
vattenfall, så att det nu sannolikt tävlar
med Schweiz i detta avseende.
Spanien är också relativt val situerat,
men det har hittills icke gjort stort
bruk av sina resurser. I allmänhet
äro vattenfallen i Alperna, Spanien,
Italien och på Balkan höga och
mycket värdefulla. För Frankrikes och
Italiens industri är vattenkraften av
största betydelse, ehuru den måste
anses otillräcklig för så högt
utvecklade nationer. På slutet av listan
komma de tre stormakterna England,
Tyskland och Ryssland med endast en
femtiondedels hästkraft per invånare.
Ryssland är ett jordbruksland med
mycket litet kraftbehov, och
jordbruket kommer sannolikt att förbli
dess huvudindustri på grund av
dess små kraftresurser både i fråga
om kol och vatten. England och
Tyskland, numera de högst
utvecklade industriella länderna i världen,
komma sannolikt även de att i
framtiden få jordbruket som sin förnämsta
förvärvskälla. Troligen komma stora
delar av dessa länder att åter betäckas
med skog såsom på Tacitus’ tid.
Det har ofta framhållits att man
borde använda tidvattnets kraft. Na-
turligtvis är detta möjligt, men ett
utnyttjande i större skala skulle
medföra så stora anläggningskostnader,
att de icke skulle kunna täckas av
det pris man kunde erhålla på
kraften. Tidvattnets energi är så
Vidsträckt fördelad längst oceanens
kuster, att man omöjligen kommersiellt
kan samla någon större män,gd av
den. Det är raka motsatsen till
energien i de fossila bränslena och
vattenfallen.
All användbar energi på jorden
har sitt ursprung i solstrålningen.
Av dess energi uppsamlas en liten
del, 0,12 proc. av växterna; denna
mängd är dock stor i jämförelse med
energien från kolen som brännas i
industrien. En detaljerad beräkning,
utförd av professor Schröder i Kiel,
visar, &tt det årligen samlas i
växterna omkring 22 gånger mera energi
än den mängd som representeras
av det på samma tid förbrukade kolet.
Av denna växtenergi upptages 67
proc. av skogarna, 24 proc. av odlade
växter, 7 proc. av steppernas gräs och
2 proc. av öknarna. Den av skogarna
uppsamlade energien kan användas
för värmeändamål och övergår varje
år omkring fjorton gånger den genom
kolens förbränning erhållna
energimängden. Men olyckligtvis hopas
största delen av denna energi i de
tropiska trakterna, och de högt
kultiverade länderna äro så nära
skoglösa, att deras träproduktion icke
förslår som bränsle för deras
industrier. Träet som produceras i
civiliserade länder behövs vidare för
framställning av papper,
pappersmassa och timmer. I skogrika länder
kan avfallet från skogarna räcka till
för hushållsändamål, och under
kriget stillades till och med det
industriella behovet efter bränsle med trä
i vissa länder, där importen av kol
hindrades genom blockad.
Kostnaderna voro emellertid mycket höga,
beroende på den dyrbara transporten
från skogarna till industricentra.
Transport av trä från tropikernas
ofantliga skogar till industriländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
