Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
VETENSKAPEN OCH LIVET
jonerna, men otillräcklig för att
åstadkomma en kondensation på de
positiva jonerna, och därför laddas alla
dropparna negativt. Man finner att
de alla falla med samma hastighet i
en lugn atmosfär. Detta bevisar att
de alla äro lika stora, och storleken
kan lätt beräknas genom
uppmätning av fallhastigheten, som är
mycket liten, ty kropparna äro mycket
små. Eftersom de äro elektriserade
kan man förändra deras
fallhastighet genom att låta dem falla mellan
tvenne elektriserade plattor. I det
elektriska fältet ha alla dropparna
fortfarande samma fallhastighet; de
äro sålunda icke blott lika stora, utan
bära även samma elektriska
laddning; man kan reglera det elektriska
fältets styrka så, att man får dem
orörliga; det är då jämvikt mellan
tyngden och den elektriska kraften.
Då man känner deras tyngd efter
uppmätning av deras storlek och
likaså det elektriska fältets styrka, som
hindrar dem att falla, så är det lätt
att beräkna hur stor elektrisk
laddning varje droppe har. Man kan också
räkna jonerna som ingå i en bestämd
volym genom att uppskatta totala
mängden kondenserat vatten och
dividera denna med massan av en
droppe, men detta är onödigt för att
uppmäta laddningen.
Laddningen hos en positiv jon är
tydligen densamma, så när som på
tecknet, som hos en negativ jon, ty
vid joniseringen av en molekyl, som
är elektriskt neutral, bli de båda
åtskilda laddningarna nödvändigt lika
stora. Den uppmätta laddningen är
sålunda den som finns hos en
katodpartikel, emedan dessa sedan de
förlorat sin hastighet själva utgöra
negativa joner, som blanda sig ined
joner som alstrats vid
gasmolekylernas delning, och alla jonerna ha
samma laddning.
Jag vill ytterligare omnämna
Millikans ännu noggrannare försök, vid
vilka han undersökte hur en liten
oljedroppe kopplades fast vid antingen
en isolerad jon eller flera joner och hur
han sedan genom observation av
droppens rörelse i ett elektriskt fält
bestämde dess laddning. De
uppmätta laddningarna äro alltid
mångfalder av elementarladdningarna, vilka
såsom förut angivits, äro lika med
l,4.10*20 elektromagnetiska enheter.
Utom de negativa elektriska
strålarna finner man vid urladdningar i
förtunnade gaser, även positivt
elektriserade strålar. När man borrar hål
eller kanaler genom katoden,
observerar man bakom katoden strålar,
som gått igenom hålen och gå fram i
motsatt riktning mot katodstrålarna.
Dessa strålar, som upptäcktes 1886 av
Goldstein, kallas kanalstrålar. De
upplysa den bakom katoden varande
gasen i röret. Färgen blir gul i luft,
rosa i väte, röd i neon. Även denna
strålning åstadkommer fosforescens
hos glas och påverkar en
fotografiplåt.
Kanalstrålarna avböjas vida mindre
än katodstrålarna av magneten; man
kan icke iakttaga någon märkbar
av-vikning annat än i ett starkt
magnetiskt fält, och denna avvikning sker i
förhållande till
framskridningsrikt-ningen i motsatt riktning mot
katodstrålarnas avvikning, vilket bevisar
att dessa partiklar äro laddade med
positiv elektricitet. Dessa positiva
strålars sammansättning är mycket
mera invecklad än katodstrålarnas,
ty man träffar ett stort antal olika
partiklar i dem.
Sir J. J. Thomson har gjort en
studie över hur kanalstrålarna förhålla
sig under inverkan av ett elektriskt
och ett magnetiskt fält som verka
samtidigt. De båda fältens
kraftlin-jer äro parallella i förhållande till
varandra och vinkelräta* mot
strålarnas framskridningsriktning. Man
kan lätt bevisa att partiklar av samma
natur (som har samma förhållande —
mellan laddningen och massan) men
olika hastigheter träffa en mot
fram-skridningsriktningen vinkelrät skärm
utefter en parabelbåge. Bågen kan
fotograferas om partiklarna få träffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
