- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
339

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ELEKTRISKA STRÅLARNA

339

antager den en svagt positiv
laddning. Varje metall är känslig för vissa
strålar, som den absorberar bättre
än andra; de flesta påverkas av
ultravioletta strålar, men det finns
sådana som äro mest känsliga för det
synliga ljuset, t. ex. kalium, som är
känsligt för blått och natrium som
är känsligt för gult.

Lenard visade att ljusets roll vid
detta fenomen består i att det alstrar
verkliga katodstrålar, som utsändas
av den belysta metallen. Lenards
anordning visas av figuren på sidan 337.
Den elementära förklaringen är
följande. Man tänker sig metallerna
innesluta elektroner, som fritt
passera från den ena molekylen till den
andra; det är dessa som
transportera värmen och elektriciteten och
göra metallerna till goda ledare.
Under inverkan av ljus vibrationerna,
som elektronerna absorbera, erhålla
de tillräckligt stor levande kraft för
att frigöra sig från metallen; de
kvar-lämna på denna en lätt positiv
laddning. Den elektriska jämvikten
återställes av sig själv, då den positiva
laddningen, som drar till sig
elektronerna, är tillräckligt stor för att få
dem att återvända, eller rättare sagt
för att hindra dem från att lämna
metallen. De flesta ämnen undergå
fotoelektrisk verkan, till och med
luftens egna molekyler.

Vi skola även omtala ett annat
fenomen. Sedan nära 200 år vet man att
luften leder elektricitet (vi säga nu,
att den är joniserad) i närheten av
rödglödande metaller. En upptäckt,
som Edison gjorde, gav förklaring på
detta fenomen. Då man placerar ett
isolerat metallblad mellan trådarna i
en glödlampa, anger en
galvanometer, som är förenad med metallen
och den positiva ändan av tråden,
att det passerar en ström mellan
tråden och metallbladet. Detta förklaras
genom att en ström av negativa
partiklar störtar ned på bladet.

J. J. Thomson och M. Richardson
ha gjort försök, av vilka framgår att
upphettade metaller och kol utsända

en ström av elektroner. Effekten ökas
hastigt då temperaturen stiger, vilket
är lätt förklarligt, ty elektronernas
rörelse ökas mer och mer, och de
elektroner, vilka ha tillräckligt
levande kraft för att lösgöra sig från
substansen, bli fler och fler. För kol
är effekten ofantlig: vid 1.600
grader C. åstadkommer elektronfloden en
ström på 2 ampere per
kvadratcentimeter.

Det skulle vara ännu mycket att
säga om de elektriska strålarna, ty
de spela en viktig roll i naturen. Jag
får för denna gång inskränka mig till
att omnämna några fenomen som höra
samman med dessa strålar. De
radioaktiva ämnena, som äro fördelade i
jorden, solljusets verkan på jordskorpans
yttre delar och på isnålarna i
cirrus-molnen, ja på själva luftens molekyler,
utstrålningen från solen och lysande
kroppar vid mycket hög temperatur
av en ström av,elektroner, som kunna
gå ända till jorden, äro orsaker till
luftens jonisering. Vattenångan, som
kondenseras på jonerna,
molnbildningen, atmosfärens elektriska
fenomen stå i nära samband med
bildandet ochjsammansättningen av
luftens joner. Norrskenen bero nästan
säkert på katodstrålar, stundom av
solursprung, stundom härstammande
från jorden, vilka i den högre
atmosfären rulla upp sig längs det
jordmagnetiska fältets kraftlinjer på samma
sätt som katodstrålarna i ett rör med
förtunnad gas rulla sig kring
magnetens kraftlinjer.

De elektriska strålarna ha redan
fått stor praktisk användning.
Medicinen och kirurgin kunna numera
icke undvara radiumstrålarna.

Denna korta översikt har
förmodligen övertygat läsaren om det stora
intresse, som ligger i fullföljandet av
studiet över de elektriska strålarna.
Vi ha av detta redan lärt, vilka
ofantliga energimängder som finnas i latent
tillstånd i materien; om vi kunde lära
oss att använda denna energi, skulle
människans förmåga icke längre ha
några gränser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free