Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅSEN
OCH DERAS HEMLIGHETER
Av L. FOURNIER
Den litteratur som finns över låsen
och deras hemligheter är mycket
mager. Ämnet har endast lockat
yrkesmännen, vilka blott syssla med att
finna nya lösningar på det
egendomliga problemet. De ha dock
omsorgsfullt behållit sina uppfinningar.
Man kan indela låsen i tre stora
avdelningar: de med fast lås gång,
mycket
gamla och mycket
hållbara lås
som alltjämt
äro i bruk; [-kombinations-eller bokstavslåsen-]
{+kombinations-
eller bokstavs-
låsen+} samt
fjäderlås eller
lås med
rörliga tillhållare.
Innan vi
intränga i
lås-hemligheternas mysterium, skola
vi först
förklara mekanismen hos ett vanligt lås, ett så
kallat lås med enkelslag (fig.l).
Det utgöres av en låda A, av plåt,
kallad låshuset, i vilken mekanismen
är innesluten. Man fäster det på
dörren med skruvar. Sidorna B skydda
mekanismen, och kolven H går ger
nom en av sidorna för att sedan
intränga i låsblecket C, som är fäst i
dörrposten. I E ser man låsgången,
vilken utgöres av en stålskiva
parallell med låslådans baksida A, och
som hindrar kringvridningen av alla
nycklar, som ej äro formade för
densamma. F är kolvens spärrhake eller
tillhållaren. D^n regleras av
nyckelaxets yttersta spets som trycker mot
tillhållarebygeln och lyfter upp den
samt frigör spärrtapparna ur kolvens
spärrhak K K’. På spärrhaken ver-
FIG. 1. — VANLIGT LAS MED ENKELSLAG
A, låshuset; H, kolven; G, låsbleck; E, låsgång, vilken
hindrar införandet av andra nycklar än de som äro formade
för densamma; F, tillhållare {linhållarens spärrlapp sjunker
ned i regelns spärrhak KK’); I, siyrtapp, vilken tvingar
regeln att gå vågrätt.
kar en fjäder, vilken kraftigt trycker
ned haken för att tvinga
spärrtapparna att hålla sig kvar i kolvens
spärrhak.
Kolven är den viktigaste delen;
den kan röras från höger till vänster
och från vänster till höger för att
stänga eller öppna dörren, och dess
framända skjuter då in i låsblecket;
dess bakre del
är på ena
sidan försedd
med
framspringande
angrepp eller
ett hak (fallet
på fig. 1), i
vilket
nyckelaxet ingriper.
Rörelsen
hålles horisontal
genom
en-styrtapp /.
I det läge,
som angives
på vår figur,
är kolven nä-
ra att intaga sitt snett framskjutna
stängningsläge. Nyckeln har träffat
den så långt ^som möjligt till höger
inskjutna kolven och kommit in i
det stora haket och har sedan vid
kringvridning träffat tillhållarens F
bygel (punkterad), vars tapp var
inskjuten i det första spärrhaket K.
Den har frigjort spärrtappen ur
spärrhaket och sedan mött kolvhakets
vänstra sida, mot vilken den tryckt
för att skjuta kolven åt vänster. I
det läge, som synes på vår figur, är
det nog att vrida ännu något litet på
nyckeln för att kolven skall intaga
sitt mest framskjutna läge. I samma
ögonblick faller tillhållarens andra
spärrtapp i spärrhaket K’ och kolven
är fäst i stängningsläge.
Om man vrider nyckeln i motsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
