Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅSEN OCH DERAS HEMLIGHETER
349
BILD 13. — NYCKEL TILL BRAMAH-LÅSET
S, ax. Nyckelbasen är försedd med inskärningar,
i vilka skivorva på fig. 2 placera sig. (Bild på
föregående sida).
andra, när den skjuter in mellan
tänderna på F.
Mitt för F befinner sig en spärr G,
som skjutes ut av en liten
spiralfjäder. Spärren är konstruerad så att
tändernas krökta sida skjuter undan
den och trycka ihop dess fjäder,
medan samma spärr fullständigt
blockerar hjulet, när tändernas plana sida
ligga an mot den.
Nyckelaxet H är format som
spärren G. Nyckeln kan alltså verka på
hjulen endast då den tvingar dem att
vrida sig från höger till vänster,
medan den själv vrider sig från vänster
till höger för att gå från den ena
skivan till den andra*
En fjäder I, som hålles fast av L",
kan flytta sig uppifrån och ned, då
tappen, som befinner sig ovanpå
hjulet F, träffar den. Han följer med
spärrtappen ett stycke, men släpper
den sedan och frambringar därvid
mot I" ett karaktäristiskt ljud. Detta
ljud anger det ögonblick, från vilket
man noga måste räkna tänderna som
passera spärren G.
I detta system finnas inga synliga
utgångspunkter, endast delarnas ljud
leder kombinationen. Man kan taga
antingen ord eller siffror. Om man
t. ex. väljer 214 sätter man knappen
på siffran 1 för den första skivan och
rör den lätt fram och tillbaka, så att
skivan vrides. Då fjädern I slår mot
1" antyder den att ögonblicket att
börja kombinationen är inne. Man
räknar då till två knäppar av spärren
G och går sedan till den andra
skivan och därpå till den tredje,
räknande efter knäppningarna 1 och
sedan 4. Nyckelaxet H vrides sedan
runt och frigör kolvspärren, så att
kolven flyttar sig.
Fenicierna anses vara uppfinnare
till ett lås med rörlig mekanism, vars
äldsta modell tycks ha varit i bruk hos
egypterna; en avbildning förekommer
på basrelieferna i Karnaktemplet.
Det är helt och hållet av trä (se
FIG. 14. ■— DEN FÖRSTA MODELLEN AV NOEL
— SCAILQUINS LÅS
B B, tillhållare; A, deras vridnings punkt; R,
fjäder; I, tillhållarens klack; P, låshuset; C,
manövrering sr ing D; tappar på ringen G; L.
lappar som vrida låskolven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
