Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFISKA OBJEKTIV
365
ö
B A
RAKA LINJER KUNNA GIVA KRÖKTA BILDER
Man har ett melallirådsnät med regelbundna fyrkantiga rutor och belyser detta med ljus från en
projekiionslampa utan kondensor samt placerar del vinkelrätt mot axeln Ull en projekiionslins. Bilderna
av nätets trådar bli krökta med undantag för de båda varandra korsande trådarna AB, G D, som
träffa axeln i O. Alltefter sättet att belysa får man linjerna krökta inåt eller utåt. De båda linjerna,
som korsa varandra i axeln A’ B’, C LV, bli dock fortfarande raka i de förvridna bilderna.
reell eller en virtuell bild av en punkt,
belägen på huvudaxeln på ändligt
avstånd och varifrån utgår enfärgat
ljus. Det beror på föremålets
avstånd från linsen, om en bild blir
konvergent eller divergent. Dessa
båda punkter kallas konjugerande
bränn-punkter.
Ett knippe av monokromatiska
strålar, som sinsemellan äro fullt
parallella, men icke parallella med
huvudaxeln, utan en smula sneda i
förhållande till denna, ge efter brytning i en
lins en enda brännpunkt som kallas
sekundär brännpunkt och är belägen
utanför huvudaxeln.
På samma sätt ger en lysande
punkt utanför axeln ett koniskt
knippe, som genom brytning
förvandlas till en ljuskägla med en enda
spets sammanfallande med den förra,
förutsatt att de infallande strålarna
endast bilda en liten vinkel med
huvudaxeln och ligga nära intill
densamma. En av de infallande
strålarna ger upphov till en utgående
stråle, som är parallell med en
infallande; denna stråle har helt enkelt
undergått en sidoförflyttning utan
någon som helst avvikning.
Riktningen som har denna
särskilda egenskap kallas biaxel.
Sidoförflyttningen för varje biaxel beror på
dess vinkel samt på linsens tjocklek.
De inuti linsen liggande brutna
delarna av biaxlarna skäras i en punkt på
huvudaxeln som kallas optiska
medelpunkten. Nodalpunkterna äro optiska
medelpunktens bilder i förhållande
till linsens båda ytor. De
sammansmälta med optiska medelpunkten i
en lins, vars tjocklek praktiskt taget
kan anses som noll.
Avståndet från nodalpunkten för
den utfallande strålen till den
sekundära brännpunkten kallas
fokal-av ståndet; avståndet mellan den
infallande strålens nodalpunkt och den
primära brännpunkten kallas också
fokaldistans, och dessa båda
fokal-avstånd äro absolut lika.
De sekundära brännpunkterna, som
bildas av de sekundäraxlar, som
bilda liten vinkel med huvudaxeln,
komma sålunda att ligga på en
klot-formig kalott, vars radie är lika med
fokalavståndet. Kalotten kan anses
sammansmälta med ett plan,
vinkelrätt mot huvudaxeln och gående
genom den sekundära brännpunkten.
Planet kallas då fokalplanet.
På samma sätt kunna punkter
belägna på litet avstånd från
huvudaxeln i ett plan vinkelrätt mot denna
anses belägna på ett ytelement,
vilket likaledes kan betraktas såsom
liggande i ett plan vinkelrätt mot
huvudaxeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
