Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
VETENSKAPEN OCH LIVET
DE TRE SLAGEN AV KONVEXA LINSER
Till vänster: bikonvex lins A G B D; i mitten:
plankonvex lins; till höger: konkav-konvex lins
eller konvergerande menisk, vars konkava yta har
större radie än den konvexa.
på glasskivan, samt iakttaga vilka
fel det finns i denna bild och
slutligen söka orsakerna till desamma
samt studera ut sättet att undvika
dem. Man ser då, vilka förändringar
man bör göra med den enkla linsen
för att få ett så felfritt objektiv som
möjligt.
En sfärisk lins utgör en brytande
massa, d. v. s. den kan bryta eller
avböja ljusstrålarna från deras
ursprungliga riktning. Linsen
begränsas av två klotformiga ytor. Linsens
huvudaxel är den raka linje, som
förbinder de båda klotens
medelpunkter. Endast en ljusstråle, som
kommer i huvudaxelns riktning, kan
passera linsen utan avvikning eller
sidoförflyttning.
Låt oss betrakta en
monokromatisk, enfärgad, ljusstråle t. ex. röd
eller gul, som kommer från någon
punkt på huvudaxeln och träffar
linsens ena yta. Den undergår vid
inträdet i linsen en första brytning
och vid utträdet ur densamma en
andra brytning som böjer den mot
axeln, om linsen är tjockare på mitten
än på kanterna, och i motsatt
riktning, om linsen är tunnare vid mitten
än vid kanterna. Därav följer att ett
koniskt ljusknippe, av enfärgat ljus,
som ligger kring huvudaxeln,
förvandlas av en konvergerande lins
till ett koniskt ljusknippe av
konvergerande ljus, som sammanbrytes ba-
kom linsen, och av en divergerande
lins till ett knippe, som sprider sig ut
från linsen.
Den punkt, mot vilken strålarna
efter brytningen sammanlöpa,
kallas den reella bilden av föremålet»
Den punkt, varifrån strålarna från
ett föremål tyckas divergera genom
en divergerande lins, kallas den
virtuella bilden av föremålet.
Om det infallande ljusknippet är
cylindriskt, d. v. s. består av strålar
parallella med huvudaxeln och
belägna intill denna, komma de brutna
strålarna att bilda en konvergerande
eller divergerande kägla allt efter
som linsen är konvergent eller
di-vergent.
Man framställer tre slags
konver-genta linser, nämligen bikonvexa,
plankonvexa och konkavkonvexa
samt likaså trenne divergenta
linser, nämligen bikonkava,
plankonkava och konvexkonkava.
Ett cylindriskt ljusknippe av
monokromatiskt ljus, som är parallellt
med huvudaxeln eller föga avvikande
från denna, förvandlas av en
konvergerande lins till en ljuskägla, vars
spets kallas den reella brännpunkten.
Om linsen är divergerande
förvandlas det parallella ljusknippet till
ett divergerande ljusknippe, som tycks
utgå från en bakom linsen belägen
punkt, och vilken man då kallar den
virtuella brännpunkten.
En lins ger sålunda antingen en
B
DE TRE SLAGEN AV KONKAVA LINSER
Till vänster: A B, bikonvex lins; i mitten:
plankonvex lins; till höger: konvex-konkav lins eller
divergerande menisk, vars konvexa yta har större
radie än den konkava.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
