Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTERNAS FÖRÄNDRINGAR
I HÖGLÄNDER OCH LÅGLÄNDER
Växter som leva i kalla trakter och i
högland ha relativt kortare tid för sin
utveckling, blomning och fruktsättning än
de exemplar av samma art, som växa i
lågländer, där det milda klimatet
möjliggör en långsammare utveckling. Och dock
avsätta de alpina arterna i sina rötter och
underjordiska delar mera upplagsnäring
än låglandsarterna. Genom vilka
förändringar och anpassningar kan en växt som
flyttats upp i bergstrakter efter en snabb
utveckling samla denna upplagsnäring på
så kort tid?
Alltsedan 1880-talet har man utfört
odlingsförsök för att analysera detta
fenomen. Man tog fullt utvecklade plantor som
blommat och satt frukt; nedre
delen av stjälken jämte de
underjordiska delarna skuros mitt itu
och ena hälften planterades på
en experimentalstation i bergen,
medan den andra sattes på
låglandet. För att icke den senare
skulle komma i annan jord tog
man jord från bergstationen och
förde ned till slätten; de båda
jämförelseplantorna befunno sig
sålunda i exakt samma jord.
Man hade alltså samma individ
kluven i två delar, och dessa båda
delar levde under exakt lika
betingelser med undantag för
klimatet.
I korthet sagt voro växterna
underkastade följande
förhållanden. Ju högre upp man
kommer i bergstrakterna, ju kortare
blir tiden mellan tvenne
snöperioder. Summan av de
temperaturer växten kan använda för
sin utveckling är följaktligen
mycket mindre i högländerna och
den har sålunda mindre tid på
sig för att nå full utveckling.
Vid 1.500 meters höjd råder
den för växten nyttiga
temperaturen omkring sex månader; vid
2.40Ö meter blott två och en
halv månader. Dessutom fördelas
temperaturen på annat sätt i bergen än i
lågländerna; dagarna äro nämligen varma och
nätterna mycket kalla. Man har iakttagit
så stora temperaturskillnader som —14
grader om natten och + 52 grader om
dagen.
Vidare är ljuset starkare a bergstrakterna
än i lågländerna. Antalet soliga dagar är
också större i bergen.
Slutligen är luften torrare i högländerna.
Solvärmen absorberar vattenångan.
Den låga temperaturen under en lång tid
av året är en av orsakerna till nanismen
hos växterna, vilka utveckla mindre organ
och tätare sittande blad; frukter och blom-
JÄMFÖRELSE MELLAN PLANTOR SATTA I BERGSTRAKTER
OCH PÅ SLÄTTLAND EFTER FYRA MÅNADERS VEGETATION
Tm, klöver i högland; Tp, klöver lågland; — Bm, kardborre
i högland; Bp, kardborre på lågland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
