Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
VETEN SKÅPET OCH LIVET
mor undergå däremot
mycket mindre
förändringar. Det är
förövrigt just av|denna
anledning man använt sig
av desamma för
växternas klassificering.
År 1890 undersökte
* man 203 plantor som
blivit satta 1884; det
visade sig att endast
123 förblivit vid liv i
bergstrakterna; av de
motsvarande numren
på låglandet levde 119
stycken. De döda
plantorna hade gått under
på grund av köld utan
snö. En del av dem,
särskilt i Pyrenéerna,
JOBDARTSKOCKOR SATTA
SAMTIDIGT PÅ SLÄTTLAND (p) OCH PÅ
HÖGLAND (M) (2400 METERS HÖJD)
hade icke stått emot skillnaden
mellan dagsvärmen och
nattkylan under sommaren, även när
det icke var nattfrost, och de
syntes ha dött på grund av
strålningen under natten. En del
andra arter tycktes varken hava
lidit av den starka kölden eller
växlingen mellan värme och köld,
men hade under första året icke
hunnit med att samla in
tillräckligt mycket upplagsnäring
för att leva över till följande
år. Andra plantor däremot, såsom
jordärtskockan (Hélianthus
tuberoms), anpassa sig utomordentligt
snabbt efter sin nya omgivning.
Den bildar en på marken
utplattad rosett av håriga blad,
och dess omvandling är särskilt
anmärkningsvärd. (Se figuren
härovan)*
Det mest karaktäristiska är
förminskningen av växtens ovan-
jordiska delar i bergsklimatet. Ovan jord ser
man blott en liten hoptryckt bladmassa. I
bladvecken sitta dock små blommor, som
äro lika stora som på låglandsexemplaret.
Det har konstaterats att låglandsexemplar,
som odlats på samma mark på olika höjder,
efter 30 till 35%r fullständigt uppnått samma
form och struktur som plantor av samma art,
vilka av naturen höra hemma på
ifrågavarande höjd. Anpassningen efter det
alpina klimatet har sålunda varit så
fullständig, att en del sådana exemplar blivit
beskrivna som specialarter även av
kunniga botanister.
Det starkare ljuset på höjderna har till
resultat att växternas färgämnen utveck-
PRÄSTKRAGE PLANTERAD PÅ SLÄTTLAND (PL) OCH I
BERGSTRAKT (ML) SAMT BRUNÖRT PÅ SLÄTTLAND (PB) OCH
HÖGLAND (mb)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
