Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
VETENSKAPEN OCH LIVET
FÖRSÖK MED EN "CHANGE RINGING" KLOCKA I ETT
ENGELSKT GJUTERI
Man ser här hur lätt den stora klockan svänger kring sin axel.
i Courtrai, Verheuden i
Ant-werpen, Stennacker i
Bor-geshout, etc. etc.
Huvudvillkoret för att
ringaren skall få fram allt vad
man kan fordra av hans
instrument är att klockorna
skola vara anordnade efter
vissa regler, som man noga
bör följa.
I första rummet böra
klockorna vara placerade på
lämplig höjd över marken.
Denyn och Starmer anse att
höjden icke bör vara mindre
än 40 meter. Å andra sidan
böra de kraftiga låga
basarna skiljas från massan av de
vanliga klockorna. Slutligen
måste förbindelsen mellan
tangenterna och klockorna
utföras med största omsorg,
så att man slipper
svängningar och den spelande kan
få fram den mjukhet som
behöves för nyanseringen.
Stämningen av klockorna
är en mycket ömtålig
operation. Formen på själva
instrumentet, klockan, är
onormal och godtycklig. Man
förstår utan vidare att det
måste vara nästan omöjligt
att garantera fullständiga
ackord på tre eller fyra
kro-matiska oktaver, som de
stora klockspelen omfatta, när
klockan kommer ur formen,
Det gamla systemet med tangenter
för nävar och fötter gav de bästa
resultaten vad beträffar den musikaliska
verkan. Man kan till och med säga, att
de stora belgiska konstnärerna utfört
underverk med detsamma. Bland dessa
får man i första rummet räkna Josef
Denyn, officiell ringare i Sankt Romualt
i Mecheln, vars konserter vunnit
universellt rykte och åhöras av ofantliga
människoskaror. Kring honom grupperar
sig en hel plejad av artister, för vilka
klockspelet icke har några hemligheter:
Nauwelaerts i Briigge, Van de Plas i
Löwen, Redoute i Möns, Vermeulen
även om man använt utsökta metaller
och en oklanderlig teknik vid
gjutnin-gen. För fyra oktaver får man räkna
med basar, som väga omkring 8.000 kilo.
Detta betrakta experterna som
maximum, om man icke vill fullständigt
förkväva ljudet av de små klockorna,
vilkas minimumvikt håller sig kring 10
kilo. En serie klockor väger mellan 30
och 35 ton. De klockor, som icke giva
den exakta tonen som ackordet fordrar,
måste justeras efter prov.
Härvid kunna två fall inträffa;
klockans ton är antingen för låg eller för
hög. Om den är för låg måste man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
