Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
VETENSKAPEN OCH LIVET
INSTRUMENT SOM ANVÄNDAS VID
UPPTAGNINGEN AV OSTRONEN
De båda övre figurerna visa knivar för att lösgöra ostronen,
tången användes för att öppna dem.
Man lägger först fem eller sex
tegelpannor över varandra och sedan de
övriga snett över den först bildade
traven så att de skjuta upp över varandra
med kanterna.
Mellan två rader lämnar man en gång
på 25 till 30 centimeters bredd. Efter
några veckors förlopp undersöker man
tegelraderna och tar bort gyttja,
sjöstjärnor, musslor och gräs som samlats
på kuporna.
Vid slutet av oktober hava de små
musslorna, som slagit sig ned ofta i
flera tiotal på varje panna, uppnått fem till
femton millimeters storlek.
Tegelpannorna med djuren tagas då i land för att
övervintra på lämplig plats. Om våren
lösgöras ostronen från tegelpannorna
medels knivar, med vilka man lätt kan
skrapa av kalklagret.
När tegelpannorna 1870 började
komma till användning uppgick
deras antal till omkring
tjugotusen, och i medeltal kan
man säga att tre små ostron
satte sig på varje panna.
År 1877 hade antalet
pannor redan gått upp till sju
millioner och 1884 till
tjugotvå millioner. Följande år
var man uppe i trettio
millioner.
Den egentliga
ostronodlingen äger rum i
gödningsparkerna. Dessa bestå av
vidsträckta reservoarer, som
mycket likna salinerna för
saltberedningen. Ett ostron
måste tillbringa två år i
parkerna för att uppnå den
önskade storleken. Och tre
eller till och med fyra år äro
nödvändiga för att det skall
kunna presenteras för
gour-manden.
Ett år ungefär efter
kläck-ningen lösgöras ostronen med
krökta knivar.
De lösgjorda ostronen äro
då en till två centimeter
stora. De hava en vacker guld
gul färg och ett mycket
bräckligt skal, så att de lätt kunna skadas
under löstagningen. För att skydda dem
placerar man dem sedan i särskilda
korgar, s. k. ostronkorgar. Dessa äro långa
och platta med järngaller upptill och i
botten, så att de tolv till femton tusen
ostron, som äro inneslutna i dem, bli
nedsänkta i vattnet.
När ostronen tagas upp ur
ostronkorgarna släppas de ut i bassänger som äro
omgivna med galler på 15 till 20
centimeters höjd, så att icke krabborna skola
göra alltför täta påhälsningar i
desamma.
Ostronen utplanteras sedan i parkerna,
varifrån de uppsamlas efter två år för
att expedieras till gödningsparkerna.
Men man får icke tro att
ostronodlaren får skörda alla de ostron han sått
ut. Krabbor, sjöstjärnor och andra
fiender taga bort dem i stort antal. Man
PLATTORNA FÖR ATT GÅ I DYN
Till vänster den sida san fästes vid foten, till höger
undersidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
