Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
VETENSKAPEN OCH LIVET
inträder i var och en av dessa celler
ännu en elektron, så att cellerna a och b
vid Ar innehålla vardera en elektron,
medan c—j vardera innehålla två. I
den första stora perioden, K—krypton
(Kr), besättas sedan de 2X9 cellerna
k—b i det andra klotskalet en gång, i
nästa stora period, rubidium
(Rb)—xe-non (Xe), ännu en gång. I den stora
perioden Cesium (Cs)—Nt besättas
slutligen de 2X16 cellerna i det yttersta
skalet med vardera en elektron. En
fullständig dubbel besättning av detta skal
kommer icke till stånd, då periodiska
systemet, som redan omnämnts, slutar
vid U, N=92.
Den fördel som Langmuir uppnår
gentemot Kossel genom sin mera
detaljerade bild, ligger däri, att han kan
förklara vissa egenskaper hos de stora
periodernas element. Efter en
närmare diskussion av sin modell och med
hjälp av ytterligare några enkla
antaganden kan Langmuir således visa, varför
de sjätte och sjunde elementen i de stora
perioderna icke ha elektronegativ
karaktär, varför järn icke är en ädelgas, trots
att det är det åttonde elementet i sin
period. Han kan visa, att just
järngruppens metaller ha säregna
symmetriegenskaper och anser detta vara orsaken till
dessa metallers karaktäristiska
magnetiska egenskaper. Han förklarar den
tvära övergången till diamagnetism vid
koppar, han kan göra det begripligt, varför
de sällsynta jordarternas element äro de
näst järnmetallerna starkast
paramagnetiska, varför vidare de sällsynta
jordartsmetallernas grupp slutar vid nr 72
(då äro nämligen de 18 celler av det
yttersta skalets 32 besatta, som ligga över
det föregående skalets 18 celler), o. s. v.
Han kan alltså med tillhjälp av sin
modell förklara en hel rad atomära
egenskaper hos elementen. För att komma till
en teori för valenskrafterna och de
kemiska föreningarna, uppställer Langmuir
en serie nya antaganden, vilka delvis gå
ut på detsamma som Kossels, men
delvis gå längre, Ledmotivet är även hos
Langmuir elementens tendens att antaga
ädelgaskonfiguration, men här spelar
särskilt neons konfiguration, med 8
elektroner, (en "oktett’’) i det yttre skalet,
en framstående roll. Langmuir antager,
att de båda små periodernas element icke
endast var för sig sträva att antaga
oktettkonfiguration i det yttre
elektronskalet, utan att de även sträva efter att
så träda tillsammans till kemiska
föreningar, att deras yttre elektroner bilda
oktetter, som ha ett eller flera par
elektroner gemensamma. Fig. 5 visar
schematiskt hur man bör tänka sig detta. Vid
CO2 t. ex. har kolatomen 4 och vardera
syreatomen 6 elektroner i det yttre
skalet, alltså tillsammans 16 eller lika många
som antalet hörn i tre kuber, vilka (se
fig. 5) ha 8 hörn gemensamma.
0
c
0
Fig. 5.
Langmuir använder sin teori med stor
framgång såväl på organiska som på
oorganiska föreningar och kan särskilt
förklara uppträdandet av ett stort antal
kväveföreningar, vilka hittills berett alla
valensteorier avsevärda svårigheter.
Trots detta kan hans teori endast
betraktas som en intressant fiktion, som
nog med tiden måste träda tillbaka för
en fysikaliskt bättre grundad teori (en
sådan är t. ex. Bohrs). Man kan
framför allt icke förstå, vilka krafter som
skulle fasthålla elektronerna i den
Lang-muirska teoriens "atomceller". Av
dynamiska skäl måste man antaga, att
elektronerna röra sig i något slags banor
kring kärnan. En väl uppbyggd
atomteori måste gå elektronernas finare
rörelsemekanism in på livet, och det är just
detta, Bohrs teori gör. Att denna
sistnämnda hittills icke varit så fruktbar för
kemisterna som den Langmuirska, har
förmodligen sin grund däri, att den
knappast ännu är färdig och dessutom
icke känd av de flesta kemister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
