Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄRGPÖTÖGRAPERING
215
objektivet så att ljuset för att träffa
emulsionen måste passera det trefärgade
mosaikfiltret. Om man framkallar en
autokrom plåt såsom en vanlig
fotografiplåt erhåller man en bild
bestående av tre sammanvävda
negativ, men .denna bild är-icke blott
omvänd ifråga om dagrar och skuggor utan
också negativ beträffande färgerna, ty
varje färg på förlagan återgives av sin
komplementfärg. Man skulle tydligen
kunna få fram en riktig positiv bild
genom att kopiera den negativa plåten
på en liknande plåt, men det är enklare
och säkrare att icke gå den vanliga
fotografiska vägen utan direkt framställa
en positiv bild. För detta ändamål
måste man efter framkallning en upplösa
själva det metalliska silvret, som utgör
den negativa bilden, och i stället
åstadkomma en positiv bild genom att
framkalla det återstående bromsilvret. Ett
gult i förlagan kommer då fram genom
avbländningen av de blåvioletta kornen,
medan de gröna och röda äro avtäckta,
ty vid exponeringen i
fotografiapparaten hava de gröna och röda strålarna
från föremålet där framkallat en
provisorisk bild; grönt bildas genom
förmörk-ning av de blåa och röda kornen; vitt
bildas av alla tre färgerna, därigenom
att man klart belyser plåten och insätter
den i en tillräckligt bred svart ram för
att genom kontrastverkan plåtens gråa
skall förefalla rent vitt.
Autokromplåten tillåter var och en
som äger en fotografiapparat att
fotografera i naturliga färger.
Färgfotografien kan sedan i sin tur användas
för fotomekanisk trefärgsreproduktion
för illustrering av böcker och tidskrifter.
Den subtraktiva syntesen. — Genom
rent fotografiska metoder har man
lyckats få fram anmärkningsvärt vackra
fotografier och filmer. Men metoden
har framför allt blivit anyänd för
fotomekaniska illustrationsförfaranden och
särskilt för typografiskt och litografiskt
tryck i tre färger. Olyckligtvis har man
icke lyckats framställa färger, som på
en gång äro rena i tonen, mättade och
transparenta. Därför måste man ofta
göra retuscher för hand och i vissa fall
FIG. 9. — OLIKA SLAG AV MOARÉ
Moarén erhålles när tvenne rasterbilder
läggas över varandra. Till vänster äro de båda
rastren vridna 40 30’, till höger 300 i
förhållande till varandra.
utföra en fjärde tryckning i neutralt
grått för att åstadkomma det svarta, som
kan störas av bristande jämvikt hos
färgerna.
Färgvalet sker då samtidigt med att
man folograferar bilderna genom raster
(se Vetenskapen och Livet N:o 3, 1914).
Rastret är som bekant nödvändigt för
att framställa bilder i olika toner och
gör att bilden sönderdelas i små olika
stora punkter.
Om man lägger två eller flera
raster-bilder över varandra får man i
allmänhet en moaré, där man ser den egentliga
bilden under ett slags nätverk av mer
eller mindre komplicerad natur, varpå
fig. 9 ger ett exempel. För att minska
moarébildningen så mycket som möjligt
böra linjerna i de över varandra lagda
rastren skära varandra i 30° vinkel.
Moarén synes då blott under stark
förstoring. Öm man i en lupp betraktar
tre-färgstrycket på Vetenskapen och Livets
omslag kan man på områden där
medelstora röda och blåa punkter ligga på
varandra se en punktgruppering som
liknar ett andreaskors. Lyckligtvis äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
