Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
VETENSKAPEN OCH LIVET
GULPLÅT
Efter negativ fotograferat med blått filter.
De båda klischéerna på denna sida och den
följande äro reproduktioner av de klischéer,
som användes för tryckningen av omslaget till
detta nummer av Vetenskapen och Livet.
dessa figurer för små för att synas för
blotta ögat.
För att automatiskt inställa de trenne
bildernas raster riktigt använder man
vanligen tvenne raster, varav det ena är
linjerat i 45° vinkel mot vertikallinjen
och följaktligen identiskt med det
normala rastret för svarttryck. Detta
begagnas för den blåa bilden. Det andra
rastret är uppdraget i 15° och 75° mot
vertikallinjen och begagnas för de röda
och de gula bilderna, varvid det vändes
om mellan de båda exponeringarna (fig.
2 och 3).
Om man jämför omslaget på detta
nummer med de tre färgplåtarna, som
här återgivas i svart och i förminskad
skala, kan man göra sig en föreställning
om hur de olika färgerna bildas av de tre
grundfärgerna.
Färgklischéer framställas på alldeles
samma sätt som vanliga autotypier,
endast med den skillnaden, att man inför
ett färgfilter vid objektivet. Men
apparaterna måste vara mycket exakta, så
att man får alla tre bilderna exakt lika
stora och själva arbetet kräver en
ytterlig noggrannhet för att icke resultatet
skall avvika från förlagans färgnyanser.
Man förstår lätt att en röd bild med
starka kontraster lagd på en blå bild
med dämpade kontraster skulle visa rött
i alla djupa toner och blått i alla ljusa
partier; särskilt måste exponeringstiden
för de tre olika färgerna vara exakt
avvägd och alla vidare manipulationer
måste utföras samtidigt för de tre
bilderna med samma tid för behandlingen
i samma bad.
Det fotomekaniska trefärgstrycket ger
aldrig lika fullgoda resultat som tre
över varandra lagda fotografiskt
färgade bilder. Dels har man nämligen icke
tillräckligt goda färger och dels är
bildens punktstruktur i sig själv en källa
till att färgerna bli oklara; i de ljusa to-
RÖDPLÄTEN
Efter negativet med grönt filter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
