- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
252

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252

VETENSKAPEN OCH LIVET

COOLIDGES RÖR

denna enkla anordning kan man
åstadkomma tillräcklig spänning i röret för
att erhålla önskad
genomträngningsförmåga hos strålarna. Man uppvärmer
katoden till önskad temperatur. Styrkan
öch genomträngnings förmågan hos
strålarna äro sålunda oberoende av varandra
och reglerbara. Dessa kraftiga
apparater äro ömtåliga och farliga att
handhava, framför allt voro de det vid den tiden
när de först lämnade laboratoriet för att
användas i industrien; man har dock
numera fulländade skyddsmedel, på vilka
vi dock icke skola ingå närmare.

Den kraftigaste tub som finns för
närvarande arbetar under 200.000 volt för
två och till och med tre milliampére vid
kontinuerlig drift under cirka tio
timmar, om så behöves. För att
åstadkomma detta fordras en stor
induktionsrul-le, en glödkatodventil för att hejda den
inversa vågen samt en strömbrytare som
tål vid ett så hårt arbete.

Undersökning med röntgenrör är av
allra största intresse för varje
konstruktör, som vill nå gränsen av materialets
hållfasthet och genom kontroll av alla
delar finna lägsta säkerhetskoefficienten.

För att arbetet skall kunna utföras i
fullt dagsljus omvecklas plåten med svart
papper på samma sätt som vid medicinsk
röntgen fotografering. När tuben
fungerar träffa strålarna från densamma
andra föremål och giva upphov till en
sekundär strålning, ett slags diffusion. Om
man därför placerar plåten helt enkelt
under röret komma sekundärstrålarna,
som utsändas av alla omgivande föremål,
att åstadkomma en slöja, som gör verkan
av de direkta strålarna otydlig. Man
måste därför skydda plåten med
kroppar ogenomträngliga för
röntgenstrålarna, exempelvis bly. Dessa skyddsplå-

tar måste sluta fullständigt
tätt, ty på skyddet beror
plåtens klarhet.

Skyddet kan åstadkommas
på två olika, särdeles enkla
sätt. Det ena användes för
regelbundna och likadana
föremål, det andra för mera
komplicerade sådana.

Man tar en blyplåt av 8—
10 mm. tjocklek och-gör i den ett hål, så
att föremålet som skall radiograferas
passar exakt in i detta och blykanterna
hålla fast det. Blyramen får lämplig
form, motsvarande den fotografiska
plåten. Hela anordningen placeras sedan
på en blyplåt eller på själva bordet,
varvid detta måste vara betäckt med
blyplåt. Det kan hända att man vid
kontrollering av en fabrikation har att
ständigt undersöka samma bitar och dessa
äro komplicerade till sin form. Man
kan då göra en ram som användes för

RADIOGRAFI AV EN GOD SVETSNING

Man ser endast den pålagda metallen som
förenar lödställets kanter.

DEN PÅLAGDA METALLEN HAR ICKE
FÖRENAT KANTERNA FULLSTÄNDIGT

Man ser . talrika små hålrum beroende på
oxider inneslutna i metallmassan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free