Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade sin kupa på samma vind och var nästan lika gul
i synen som kanariefogeln, sade minst sex gånger i veckan:
»Ni borde gå in vid teatern, min lilla vän.»
I början hörde hon det inte, sedan skrattade hon
deråt och slutligen ville hon det.
Men mamma sade, att då skulle hon sjelf dö och
salig Gnoander vända sig i grafven, der han låg på
Kräklinge kyrkogård, och då kom det naturligtvis inte i fråga.
Men så dog mamma, och en gammal farbror, till
hvilken den moderlösa skref och omtalade det, svarade
i ett långt och ömt bref — hvars hufvudinnhåll var, att
han älskade sin systerdotter innerligt, men var en fattig
karl med två egna barn och bara 9,000 kronors lön om
året — att hans hjerta alltid stod på vid gafvel för hvarje
kär slägting, men att man var trångbodd i den lilla
våningen på endast 7 rum, ’rigtiga kyffen, min söta’, samt
att han för tillfället inte kunde göra annat än be den
gode Guden beskydda och bevara henne i den farliga
verlden med alla dess frestelser, ty de 25 kr., som
medföljde i brefvet, dem ville han inte ens nämna, dem
lemnade han så gerna åt den unga flickan, ’för hvilken han
intresserade sig på ett sätt, som endast blodets högt
talande röst kan förklara’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
