- Project Runeberg -  Vett och ovett /
228

(1887) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Nå hur ä’ dä nu?»

»Jo, jag har stadt mej te sommardräng hos presten.
Der får jag femtio riksdaler, ett par förskostöflar, en mark
ull och en skjorta, så nog har jag det bra alltid.»

Stina gick upp och knöt in två riksdaler, sex
tolfhålakringlor och ett par nya strumpor, som varit ämnade
till Nils Petter, i en näsduk och gaf pojken.

»Tack ska I ha mor. Nu ä’ dä väl bäst att jag
knallar mej å på hemhållet.»

»Vell du ... vell du ... aldrig mer helsa på mej,
August lelle?»

»Åhnej, tackar som frågar, dä nöttar i alla fall inte
te nå’t. Tack ska I ha!»

Stina skulle velat omfamna honom, när han gick,
men hon rent som blygdes för den store, trygge pojken.

Och der gick han, lugn, stark, linhårig och
bredbent utan att en enda gång se sig om ...

*     *
*



»Dä’ va’ väla fan, Stina, hva’ du har fått pärerna
svedda i da’; passa dej bätter en annan gång eller ska
ja’ sve dej ja’», sa’ Nils Petter när han kom hem och
skulle till med att äta middag.

Stina teg, torkade sig i ögonen med afvig näfve
och gömde hufvudet i bomullsduken. Tänk om Nils
Petter vetat hvar hans nya strumpor nu voro.

En kan då egentligen, eftersom verldens gång nu en
gång är, inte utan hålla med Nils Petter. Visserligen fick
han, då han öfvertog sin hustru, tretusen daler för den
skavank, som då vidlådde varan, men sedan var det ock
slut med allt ofog, alla känslor och tocke der.

Och derför var han nog i sin goda rätt, när han
för inrymmet i hemmansdelen och den breda fållbänken
kräfde en trogen hustru, sträng lydnad och osvedd potatis ...

*     *
*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vettovett/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free