Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilliga grader, och flickorna tyckte »synd om den
ståtlige unge mannen, som förstört sin framtid».
Om fem år hade renskrifvarens son genom hastiga
och glänsande framgångar åter bragt leendet tillbaka på
damernas kinder och det vänligt smilande grinet på sina
manliga bekantas anleten, men han visste nu hvad de
voro värda, och sökte lyckan der hon ensamt är att finna,
inom de fyra väggar, som kärleken allena gör till ett hem.
De hade en liten flicka med trubbnäsa och små
röda saffianssskor, pappas ’egen lilla tulta’, som hade sin
mammas hjerta på hälftenbruk med ’lille far’. Och huru
lyckan och framgången än växte, huru än hopen
smickrade och ljög, behöfde ’tultan’ bara sätta sina små
knubbiga saffiansskor i rörelse mot pappas kammardörr för
att fylla ’lille fars’ hjerta med större fröjd än någon yttre
framgång förmådde.
Hvad är det för en magnetisk tjusning, som ligger
i ett barns rena blick? Ack, de små äro ju komna från
himlen, de som vi, och i deras klara, frågande ögon läsa
vi: »Store bror, du har allt fått mycket ondt i hjertat,
mycket stoft på vingarna sedan du for ut, men jag skall
helsa dig ändå från hemmet deruppe!»
Inför en sådan lycka, som bredde sig öfver lifvet
för dessa tre, har lidandet ingen udd, ofärden intet
vapen: endast döden kan sprida sorg i ett sådant hem.
Och döden kom, och när han for, stod pappa
ensam med sin lilla tulta. Den tröstlöse besvor engeln med
det dystra värfvet att också taga honom med, men engeln
kunde icke, ty det är en del af hans tunga pligt att
alltid komma objuden, och så stodo de qvar allena, de två.
Och åter kommo säsongens stjernor med ännu
skickligare modister och ännu större kupongböcker och bjödo
pappa deltagande ord och tultan konfekt och gjorde allt
hvad de kunde för att trösta och hjelpa, och ville för
alltsammans blott ha ’lille fars’ hjerta i belöning. Men
han kunde icke stå till tjenst dermed, ty det låg för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>