Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Världsgåtornas ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 FÖRSTA KAPITLET.
enligt ärlig öfvertygelse, utan i enlighet med högre önskningar från »tongifvande
kretsar». Vi vilja tvärtom antaga, att de fleste domare och åklagare döma efter
bästa samvete och endast begå mänskliga misstag. I så fall kunna väl de flesta
misstag tillskrifvas bristande förbildning. Visserligen är mångenstädes den
åsikten förhärskande, att just juristerna äga den högsta bildningen och få just
därför företrädet vid tillsättandet af de mest olika ämbeten. Men denna
mångprisade »juridiska bildning» är till största delen rent Jformell och alldeles icke
reel. Det egentliga hufvudföremålet för deras verksamhet, den mänskliga
organismen och dess viktigaste funktion — själen — lära våra jurister endast ytligt
känna. Det bevisas bland annat af deras underliga åsikter om »viljefrihet»,
»ansver» o. s. v., hvilka dagligen möta oss. Då jag en gång försäkrade en
framstående jurist, att den ytterst lilla klotformiga äggcellen, ur hvilken hvarje
människa utvecklas, är lefvande och lika begåfvad med lif som ett två-, sju-
eller nio- månaders gammalt foster, mötte jag endast ett tviflande leende. De
flesta juris-studerande bry sig alls icke om att studera antropologi, psykologi och
utvecklingshistoria, som utgöra de första grundvillkoren för ett riktigt bedömande
af människovarelsen. Visserligen är därtill icke »någon tid» öfver, ty denna
tages allt för mycket i anspråk genom ett grundligt studium af öl och vin och
det »förädlande» duellväsendet. Men resten af den dyrbara studietiden är
nödvändig för att inlära hundratals paragrafer i lagböckerna, hvilkas kännedom gör
juristen kompetent till alla möjliga ställningar i nutidens kulturstat.
Vår statsordning. Politikens område vilja vi här endast flyktigt beröra,
emedan det modärda statslifvets föga glädjande tillstånd äro allmänt bekanta
och dagligen kännbara för en hvar. Dess brister kunna till största delen
förklaras därigenom, att de flesta statens tjänstemän just äro jurister. De äro män
med utmärkt formell bildning, men utan den grundliga kunskapen om
människonaturen, som endast kan förvärfvas genom jämförande antropologi och monistisk
psykologi, — de äro utan all kunskap om de sociala förhållandena, hvilkas
organiska förebilder vi hämta ur den jämförande zoologien och
utvecklingsbistorien, cellteorien och kunskapen om protisterna. »Den sociala kroppens, d. v. s.
statens byggnad och lif», kunna vi först då riktigt förstå, när vi äga
naturvetenskaplig kunskap om »byggnad och lif» hos de personer, som utgöra staten och
om cellerna, af hvilka dessa personer äro sammansatta. Om våra »statsmän»
och »samhällsledare» och våra »folkrepresentanter», hvilka samverka med dem,
skulle äga dessa oskattbara biologiska och antropologiska förkunskaper, så skulle vi
omöjligen dagligen kunna i tidningarna läsa om den förfärande mängd
sociologiska misstag och politiskt kannstöperi, hvilka på ett just icke glädjande sätt
utmärka våra parlamentsberättelser liksom många regeringskungörelser. Det
värsta är emellertid, när den moderna kulturstaten kastar sig i armarna på den
kulturfientliga kyrkan, och när partiernas inskränkta egoism och de kortsynta
partiledarnas förblindelser understödja prästväldet. Då uppstå sådana sorgliga
bilder, som nu vid slutet af det 19:de århundradet den tyska riksdagen
upprullar för våra ögon: det bildade tyska folkets öden i händerna på den
ultramontana centern, under ledning af den romerska papismen, som är dess värsta
och farligaste fiende. I stället för rätt och förnuft regerar då vidskepelse och
fördumning. Vår statsordning kan komma i ett bättre skick, endast när den
befriar sig från kyrkans fjättrar, och när den genom en allmän naturvetenskaplig
bildning böjer statsborgarens världs- och människokännedom. En särskild
stats-Jorm spelar därvidlag alls ingen roll. Gentemot den stora hufvudfrågan: skall
den moderna kulturstaten vara andlig eller världslig? skall den ledas teokratiskt
genom oförnuftiga trossatser eller klerikalt godtycke, eller nomokratiskt genom
förnuftiga lagar och borgerlig rätt? är det en underordnad fråga, om staten
skall vara monarki eller republik eller författningen aristokratisk eller
demokratisk? Hufvuduppgiften är att uppfostra vår ungdom till förnuftiga, från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
