Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västgötar i Stockholm under gångna tider. Av K. Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren 1780 dess högsta grad, dock under villkor att med hänsyn till eventuell avundsjuka,
tillsvidare hålla saken hemlig. Sitt medarbetarskap i Stockholms Posten skötte lian på
sådant sätt, att han skaffade sig respekt om också ej sympati. Samtidigt med allt annat
arbete var han strängt sysselsatt med krävande uppgifter för teaterns räkning. Nu var
hans karriär tryggad, då han också blev engagerad för invigningen av det nya operahuset.
Det kan anses, att han är den förste i vårt land, som ensamt såsom författare uppnått en
utkomstbringande ställning i samhället. En av Kellgrens förnämsta dikter "Våra villor",
vilken förråder lians frändskap med den franska upplysningstidens idéer slutar:
Så fly o (/rymma sanningsdager,
som våra glada drömmar stör
Vad mer om villan oss bedrager.
Blott hon vår levnad lycklig gör.
I den satiriska genren var, såsom ovan antytts, Kellgren en mästare ocn till hans bästa
skapelser av denna art torde kunna räknas "Våra lögner". Detta är endast några axplock.
Kellgren, som under sina tidigare år var rent av kristendomsfientlig och en fullständig
libertin, växlade därunder häftiga stridsskrifter med än den ena, än den andra av
samtidens berömda notabiliteter inom filosofiens och vetenskapernas område. Trots sin
fientlighet mot allt ordensväsen och all vidskeplighet, stod han länge väl hos Gustaf III, som
upphöjde honom till Svenska Akademiens direktör, och ihågkom honom med pensioner och
andra förmåner. På senare åren av sin levnad och i mån som hans sjukdom tilltog och
han tillägnade sig en allvarligare politisk och social livsåskådning, fjärmades han allt mera
från konungen, även om han icke räknas tillhöra den konspirerande grupp, som slutligen
den 16 mars 1792 gjorde ett slut på så väl Gustaf III:s gåtfulla liv, som på den glada epok,
som utflödade från konungen ocli lians glänsande hov. Under inflytande av nyss nämnda
förändrade sinnesstämning, vilken för övrigt framkallats av en missriktad kärlek till den
för sina lätta seder bekanta aktrisen Fredrique Löf, utarbetade Kellgren det storslagna
verket "Den nya skapelsen". Kellgren, som icke räknade någon stor vänkrets, men idkade
umgänge med några få familjer och intima vänner, förde till en början här i huvudstaden
ett nomadartat liv och bodde än här än där; senare åren förhyrde han en våning vid
Västra Trädgårdsgatan, ej långt från den plats på Jakobs kyrkogård, där han har sin sista
viloplats.
För att om också icke återvinna så dock förbättra sin hälsa, vistades Kellgren om
somrarna de sista åren hos sin broder Jonas, kyrkoherden i Skatelöfs pastorat, ej långt från
Växjö. Efter lång tids sjuklighet avled Kellgren i Stockholm den 20 april 1795.
Den andre ovan antydde skalden, en Stockholmssamtida med Kellgren och honom
underlägsen på det klara förståndslivets område, men kanske honom överlägsen i
känslosvallets strängaspel, var den sentimentale skaparen av Spastaras död, Bengt Lidner. Född i
Göteborg 1757 uppväxte och uppfostrades denne i en pietistisk miljö, som bragte honom att
likt en drivhusplanta brådmogna och för tidigt utvecklas. Redan vid 15 års ålder fick han
en dikt tryckt och avlade 1774 studentexamen, så att han redan 17 år gammal, från ett
fromt och livsfrämmande ungdomsliv, kastades in i studentumgängets fria och frestelserika
kretsar. Hans veka natur förde honom snart på avvägar, så att släkten fann sig nödsakad
att på en ostindiefarare såsom jungman sända honom ut att på egen hand taga sig fram
i livet. Men hans oroliga sinne fann sig heller icke till rätta därmed. Han rymde ocli åter-
— 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
