- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
1

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Inledning.

»Gamla Viborg*’. Viborgs slotts grundläggning och
första öden intill nöteborgska freden 1323.

En gränsmark emellan olika folk, stater och religioner, har
det karelska landet icke blott utgjort en förmedlare för den
fredliga samfärdseln emellan västern och östern utan ock varit
en skådeplats för de storartade strider, som under seklernas lopp
afgjort de nordiska folkens öden. Denna landets dubbla betydelse
har städse afspeglat sig i den stads historia, som utgjort dess
medelpunkt och hvars öden vi gå att i det följande skildra.
Den har i alla tider gifvit staden dess egendomliga karaktär
och tryckt sin prägel på lifvet i densamma.

Redan långt förr än det slott, hvars murar ännu resa sig
vid inloppet till Suomenvedenpohja, gaf skydd åt den första
ordnade stadsanläggningen härstädes, utgjorde trakten ett
tvisteäpple mellan stridiga intressen. Här mötte väl först karelaren,
efter det han slagit sig ned å näset emellan Ladoga och Finska
viken, den skandinaviska vikingen, som härjade i „österväg".

Ty här utmynnade i forna dagar en arm af landets stora
flod, Yuoksen. Från trakten af Heinjoki sökte den sig ut till
Suomenvedenpohja genom Ylivesivattnen. då för tiden en väldig
insjö, ur hvars botten höjde sig en ständigt tillväxande och
småningom på sina ställen med det omgifvande fastlandet
sam-mangående tillandning, hvilken ännu omkring 1550 kunde kallas
ö och då inrymde icke mindre än fem eller sex byar.x) Vid det

l) Se afnkriften af förteckningen öfver Maria Magdalenæ prebendegods frän
medlet af 1500-talet, hvilken afskrift finnes Ä Statsarkivet Där heter det om
följande gods: en gård i Rackolabv, Rydsylä, Nikoska, Kylliälä, Manickola och
Kurickola: „täs»e godz liggie pà Ylivesi öö".

Vnoksens vSstra
mynningwrm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free