Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLOTTET OCH STADEN IDENTISKA. DEN NYA STADEN. 21
Endast vid stränderna fanns ett pä sina ställen tämligen smalt
bälte af jämnare mark, som utan större svårigheter kunde
bebyggas.
När de första nybyggarne här nedslogo sina bopålar, därom
förmäla hvarken häfder eller sägner. Måhända skedde det under
den kraftige slottshöfdingen Peter Jonssons tid, då man kände
sig säker genom den vunna freden. Den gamla tradition, hvarom
vi förut talat, förlägger ju till denna tid Vipunens öfverflyttning
från Suomenvedenpohjas strand till udden gent emot slottet och
motiverar hans emigration därmed, att hans förra bostad då
genom de nykomna svenskarna blifvit honom beröfvad. Måhända
få vi tolka fornsägnens ord sålunda: att den gamla staden, hvars
invånare väl så småningom tagit sin tillflykt till borgen, nu
blifvit så godt som öde, hvarefter dess underlydande mark,
Linnasaari, lagts under slottet och de öfriga där måhända ännu
kvarvarande inbyggarne tvungits att bosätta sig på den gentemot
slottet liggande halfön, hvilken icke tagits i beslag af kronan.
Men huru det än må hafva förhållit sig med denna af
traditionen omförmälda öfverflyttning från det gamla Viborg till det
nya, torde dock öfverbefolkningen på själfva slottet hafva
utgjort främsta orsaken till den nya stadens tillkomst.
Det dröjde ej länge innan den nya kolonien var ansenlig
nog för att kunna kallas stad. Redan 1336 höra vi första
gången i handlingarna talas om en „civitas" Viborg, i hvilken
Peter Jonsson tillåter Revalboarne idka handel ’). 1351 hade
ryssarne, då de återigen stodo utanför Viborg, framför sig icke
blott slottet, utan ock en förstad, Bohaben". 1367 kallas väl
den nya anläggningen ännu blott fläck, „locus", 2) men tjugu år
senare, 1387, benämnes den uttryckligen stad, och det heter, att
befolkningen där på sista tiden varit i tilltagande 3). 1403 får
den stadsprivilegier.
Hvar den första stugan reste sig, känna vi lika litet som
tiden när den byggdes. Köpmännen och affärsmännen, som funnit
det för trångt uppå slottet, slogo sig antagligen med förkärlek
ned antingen på uddens norra strandbrädd, där skutorna, som
’) Bunge. U. B. II, 777.
*) Hanserecesse I, 397: III, p. 18.
») A. H. I, 8.
Den nya staden.
Dess tillväxt.
Dess byggande
och topografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
