- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
36

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

FÖRLÄN IN GS- OCH HANSETIDEN.

eller Munkeportstornet. På södra mursträckan reste sig
Pampala-tornet,’) rätt nedanför rådhuset, mot sjösidan öppnande sina.
hotande skyttegluggar. Vid hamnen skyddades de båda
ditle-dande portarna Håkans- och Katapääporten,’) hvardera af sitt
fyrkantiga torn, likaså Ringporten, hvilken dock måhända först
senare tillkom. I norr nämnes endast Vattenportstornet, i ändan
på den nuvarande lika benämnda gatan. Dessutom funnos
åtminstone på ett par ställen — emellan Andreas- och Rådstornen
äfvensom emellan Munke- och Pampalatornen — s. k. vigskårdar, -)
d. v. s. utbyggnader i muren för uppställande af skytt.

Murens sv.ghet. Den nya muren torde i anseende till sin fasthet föga
motsvarat de föreställningar vi i våra dagar hafva om slika
fästningsverk. Enligt en kartskizz3) från 1700-talet, där muren,
som då höll på raseras, ännu finnes angifven, torde den i öster,
där den var starkast, icke haft större än 1 ’/2 à högst 2 famnars
bredd, och af märkena på klockstapeln att döma torde dess höjd
varit ungefär 3 famnar. Därjämte var den uppförd af jämförelsevis
små stenar, så att Erik Dahlberg, som år 1681 undersökte
densamma, därom yttrade: „att murverket såväl under själfva muren

’) Painpalatoroets och Katapääportens resp. lägen kunna bestämma* på grund
af följande uppgifter. Uti stadsräkenskapen för 1559 säges att muren reparerades
emellan Pampalatorn och Katapääport (F. 8. A. .">,170; 6). I en annan räkenskap
af s. å. specificeras nämnda reparationsarbete närmare sålunda att det skedde l:o
emellan Håkansporten och Pampalatorn, (5,171; 7) samt 2:o emellan Håkansporten
och Katapää port (5,171; 7 v.). Således låg Håkansjx>rten emellan det nämnda
reparationsarbetets yttersta ändpunkter. Af dessa åter låg Katapääporten norrut, emedan
ur samma räkenskap framgår att ,,bron i hanmen", d. v. s. skeppsbron, befann sig
emellan Håkans- och Katapääportarna (5,171; 8 v.; 5,171; 47). Pampalatoniet. måste
således befunnit sig i motsatt riktning frän Håkansporton, d. v. s. i sydost, hvilket
ock framgår däraf att murreparationer onuiämnas emellan Munke[wrten, som ju låg
i sydöstra murhörnet, och detta torn. Pampalatorn låg således, utan allt tvifvel,
på mursträckan emellan Håkansporten och Munketornet. Enligt kartorna fanns där
endast ett torn, något östenit från ändan af våra dagars Ny portsgata. Detta måste
således varit det gamla Pampalatornet.

’) F. S. A. 5,171; 20 v. I handlingarna nämnas resp. torn första gången: St. Anders
torn 1540, Lakamuns-, Karjaports- och Munkeportstornen, alla 1547, Håkansportstorn
1552, Pampala- och Vattenportstornet, hvartdera 1559. Hvar „kuretornet" (1547»
och Vinterstornet (1560) varit belägna, kan ej angifvas. Måhända var Vinterstorn
endast en annan benämning för Munkeportstorn. Stadsportarna åter, hvilka vanligen
lågo i eller invid tornen, nämnas i ordning i tidsföljd: Stenbadstuguporten 1537,
Karjaporten, Håkansporten, Torgporten och herr Lars’ port, alla redan 1540, af hvilka
dock den sistnämnda, som äfven benämnes Romareporten, igenmurades 1542,
Munke-porten och Nyporten, hvardera 1547, Katapääport 1553.

’) J. C. 207 o. 409.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free