Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE VIBORGSKA 8LOTTSHÖFDINGARNE. 37
som tornen fast intet är varaktigt, ty man synes hafva vid dess
uppbyggande med flit sig bemödat att utsöka den minsta stenen
tül murning, ehuruväl fältet och själfva landgrunden är full med
den bästa fält- och bullersten man måtte begära".1) 1512 heter
det ock att muren var så förfallen, att den med landsens hjälp
ånyo måste täckas och förbättras. Men icke förty var den för
sin tid en fruktansvärd hämsko för fienden, såsom det visade sig
år 1496.
Med sina talrika portar och torn måste den nya stadsmuren,
hvilken liksom fulländade den nya stadens byggnad, hafva företett
eD rätt imponerande anblick, antingen man nalkades staden från
land- eller sjösidan. För denna krigiska yttersida observerade
man knappt mera själfva staden, som gömde sig bakom densamma
och bakom hvilken ytterligare St. Olofstornet höjde sig, synligt
vida öfver nejden och liksom grupperande omkring sig alla andra
murar och torn till ett enda helt. Man måste äfven af detta
yttre fått ett intryck af att det medeltida Viborg äfven såsom
stad betraktadt ännu i väsentlig grad hade att lefva ett
gemensamt lif med Tyrgils fasta borg.
Denna gemenskap emellan slott och stad framgår till full
evidens vid en blick på deras delvis ännu gemensamma styrelse.
Under sekler innehades Viborgs slott af Sveriges yppersta
och mäktigaste män, som i de flesta fall också hade sin vistelse
där. De voro ej slottshöfdingar eller guvernörer i modern
bemärkelse, förbundna att följa instruktioner och reglementen. I
likhet med andra länders medeltida feodalherrar styrde de på sin
borg, huru de för godt funno; ty de innehade densamma
merendels såsom förläning2) utan några andra förpliktelser, än den
som i allmänhet ålåg dem såsom vasaller: nämligen att tjäna
konungen och riket. De voro herrar öfver „ Viborgs welde",
terra Viborgensis,3) hvilket i medeltida urkunder ofta nämnes i
bredd med Sveriges rike. Ifrån den gråa borgen vid Suomenvesi
ledde de med fast hand en politik, som var aktad i Novgorod
och Lybeck och hvars verkningar förspordes ända i Moskva och
i Flandern. Iklädda hjälm och pansarrustning och omgifna af
armborstskyttar i älghudskyller och slottsknektar med hillebarder
’) Hist. ark X; 291.
*) Bland slott och län, „som pläga alltid vara förlänta," nämnes 1483 och 1509:
Item herr Erik Axelsson hade Viborgs slott, lähn och Borgå lähn. (Hausens saml.
för år 1509).
*) A. H. I, 2 och 1510 års »tilleståndstraktat: Suonii 1841. sid. til.
De viburpskn [-slottshüfdin-garna.-]
{+slottshüfdin-
garna.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
