Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
FÖRLÄNING8- OCH HANSETXDEN.
på axeln, litade de i dessa bistra näfrättens tider endast på sin
egen makt, ty de visste att de hade föga hjälp att vänta från
konungen och riket. Och när de prunkande i atlask och damast,
bärande det diamantprydda silfverbältet löst fästadt vid midjan,
i slottets salar emottogo såsom gäster rikets konung eller andra
stormän eller ock sändebud från det mäktiga Novgorod eller de
rika hansestäderna, då saknades där väl icke heller lysande följen:
fruntimmer i tidens mest dyrbara dräkter, hermelinbrämade
klädningar, hvilkas tunga släp uppburos af vidärmade pager, hofherrar,
hvilkas rockskörten voro prydda af små gyllene bjällror,
hanseatiska köpmän med långa spetsiga skor och pungen hängande vid
bältet, kyrkans män i fotsida mantlar o. s. v.
I anseende till den omedelbara och personliga beröring, i
hvilken dessa slottshöfdingar, som mera voro stadens herrar än
styresmän, stodo till densamma, är det här på sin plats att —
förr än vi gå vidare i vår skildring — i korthet återgifva
borgens medeltida höfdingaminne. Vi skola härvid likväl inskränka
oss företrädesvis endast till ett omnämnande af dessa höfdingars
verksamhet för så vidt den hade inflytande på stadens
utveckling öfver hufvud.
Eaden af Viborgs så godt som själfständiga kastelianer
börjades med Petrus Jonsson, af Bonde-ätt, hvilken såsom vi
förut nämnt med egna medel inlöste slottet af Efflerus. En
af mediarena vid Nöteborgska fredsslutet 1323, afslöt han i eget
namn trenne år senare ’) ett fredsfördrag med Reval och öppnade
därpå sitt läns hamnar, bland dem Viborg, för de tyska
köpmännen. 2) Hvad Tyrgils Knutsson eröfrat med svärd, det
säkerställde Petrus Jonsson genom traktater och fredsbref och grundlade
sålunda i det af kriget härjade landet möjligheten för de fredliga
näringarnas förkofran. Vi hafva redan nämnt huru vi just från
hans tid finna de första spåren af en „civitas" Viborg skymta
fram ur häfdernas dunkel. Hans verksamhet, om ock af motsatt
art i förhållande till Tyrgils Knutssons, var dock för orten af
lika ingripande följder, hvarför ock hans minne af traditionen
stundom förväxlats med själfva den store eröfrarens.3)
Sedan följde tvenne slottshöfdingar, som åter gjorde politik
på egen hand och invecklade sig i vidlyftigheter, hvilka kunnat
’) "V, 1326. Bunge U. B. II, 726.
’) 1336: Rydb. Trakt. II, 231.
*) Peter Jonsson kalks prefeetus viborgensis ännu 1336. oeh synes vistats à
orten också 1339, ehuru slottet då innehades af Sten Tnresson Bjelke.
Viborgs
medeltida höfdingaminne.
Fetrus Jonsson
(1320-13361.
Ston Tnresson
(Bielke
omkr. 1339.
Johan GBtesson
omkr. 1343.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
