Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORGERSKAPET. DEN TY8KA NATIONALITETEN. 55
„slottefolka eller „borgmänu, gifver vid handen. Men äfven sedan
förstaden uppstått och i sig upptagit den sista återstoden af
gamla Viborgs inbyggare, ansågs troligen dess befolkning
fortfarande, åtminstone så länge den saknade själfstyrelse, såsom
hörande till slottet. T. o. m. stadens upphöjelse till värdighet
af „civita8u eller medborgerligt samhälle förändrade föga de gamla
relationerna emellan höfdingen och hans folk.
För att till fullo kunna profitera af sin ställning såsom
borgare, var det säkrast för stadsboarne att ställa sig under
slottsherrens personliga skydd, att blifva såsom det hette hans
„tjänareu. Detta innebar enligt medeltida uppfattning endast att
borgaren trädde till slottshöfdingen i ett vasallförhållande, som
försäkrade länsherren om tjänarens „bona officia", tjänaren om
länsherrens mäktiga protektion så inrikes som utrikes. Det
fanns i Viborg under medeltiden knappt en enda förnämligare
borgare, som ej någon gång skulle i denna mening varit
slottsherrens tjänare.x) Detta förhållande hade en betydande inverkan
på själfva uppkomsten och utvecklingen af det viborgska
borgerskapet, särdeles af dess främsta beståndsdel, det tyska elementet.
Den intima beröring, som redan tidigt uppstod emellan
Viborg och de livländska städerna, särdeles Reval, ledde från början!
till ömsesidiga inflyttningar. Redan 1393 hade en Ewert v.
Balwen, som var hemma från Reval, bosatt sig i Viborg. Senare
inflyttade representanter för släkterna Styff, Löwe, m. fl. Och
tvärtom nämnas redan 1320 i Reval borgare med namnet Karelus,
sannolikt hemma om ej från Viborg, så dock från det viborgska
landet. 1400 nämnas där en Olof från Viborg, 1401 en Magnus
från Viborg, 1428 en Mikael från Viborg, 1446 en Steffan från
Viborg, 1458 en Hans ifrån Viborg o. s. v. Bland släktnamn,
som förekomma i hvardera städerna må nämnas Hurla, Vinke,
Schröder, Swarte, Sussy m. fl. Frågan om utbekommande af
’) Att få varit förhållandet, därom bära brefven i Liv- Est- nnd Kurländisclie
rrkundenbueh talrikt vittnesbörd. Alltid när det för de viborgska borgarne
gällde att utfå någon skuld eller något arf från Reval eller någon annan tvsk stad,
uppträda de såsom sina slottsherrars „tjänarc" och försedda med deias särskilda,
oftast i ganska kraftig ton hållna uppmaningsskrifvelser till vederbörande att ställa
de klagande till rätta. Stundom hände det ock att hanseatcr, som ej på annat
sätt utfingo sina fordringar i sina hemstäder, måste blifva de viborgska
slottsher-rarnes tjänare för att i denna egenskap bättre komina till sin rätt. Sä t. ex.
Engelbrecht Strus, som blef Karl Knutssons tjänare för att utfå en fordran i Dorpat.
Hildebr. V. B. IX, 948.
Dess förhållande
till
slottsher-rarne.
Beröringen
emellan Viborg
och de livländska
städerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
