Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
FÖRLÄN ING8- OCH HANSETIDEN.
medeltals beräkning af 5 personer på hvarje hushåll en
totalbefolkning af omkring 1,250 à 1,380 personer. Kanhända
kommer man således sanningen tämligen nära, i händelse man
antager att staden åtminstone mot slutet af perioden i rundt tal
räknade omkring 1,400 invånare. Måhända hade invånarantalet
under den Tottska och Stureska tiden t. o. m. varit något
hundratal större.
Sålunda hade Viborgs borgerskap, bestående redan i sin
begynnelse af olika nationella element, uppstått, utvecklats,
småningom tillväxt i välmakt och anseende. Det ofta nog rent
personliga förhållande, i hvilket såväl den tyska köpmannen
som den inhemska borgaren stått till slottsherren, hade utgjort
den hufvudsakliga grunden för dess framgång i kampen för
tillvaron. Att slottsherrarna ej alltid förmådde och kanske icke
alltid ens ville till fullo utjämna den ömtåliga rivaliteten emellan
utlänning och inföding och ej heller i anseende till sina feodala
intressen lämnade borgerskapet tillfälle till en friare egen
verksamhet, voro väl missförhållanden, som så småningom trädde
fram i dagen och slutligen väckte borgerskapets åtrå efter en
ny tingens ordning. Men än så länge hade det dock främst haft
sina slottsherrars styrelse att tacka för sin utveckling. Detta
framgår ännu tydligare vid en blick på stadens näringar under
denna dess första period.
Att Viborg redan under medeltiden — trots det hanseatiska
handelstvånget, som i utlänningarnas intresse exploaterade dess
hufvudnäring — likväl blef en betydande handelsort, var väl en
följd främst af dess ypperliga läge, men också af dess
slottsherrars kloka politik. Denna gick städse ut på att draga handeln
till Viborg och att göra Viborg till en af hufvudstationerna för
det nordiska varuutbytet. Det lyckades dem att i viss mån
förverkliga detta syftemål, och Viborg blef så en af hansans
viktigaste handelsplatser i norden. Man har t. o. m. sagt, att
Viborg varit en hansestad. Det synes isynnerhet på 1700-talet
varit en bland borgerskapet tämligen utbredd åsikt att så varit
fallet.’) Men detta antagande, som grundade sig på en skef
föreställning om äldre tiders förhållanden, har endast så till vida
sin riktighet, att Viborg öfver hufvud varit af en särskild bety-
’) „Die Stadt Wiburg war cine See- und Stapelstadt und stånd m der
Han-seatisehen Bund". Inlaga producerad i Just. Coll. "jt 1773. J. C. 2035 — Wijburg
als eine beriihnitc Hansen- Stapel- und Handelsstadt — —." J. C. 1913.
Stadens
näringar.
Handeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
